om koleran. Nyaste erfarenheter öfver dess våsen och dess tillförlitliga botning, för låkare och icke-låkare, af d:r Theoph. Fleischer, år, i dfversåttning, titeln på en skrift, hvaraf andra upplagan nyligen utkommit i Leipzig. Dess författare såger i företalet p. XI: Den, som uppfattat en klar bild af denna sjukdom måste nödyåndigt vara betånkt på blodomloppets återställande i kapillarkårlen, mäste följaktligen betrakta det diaphoretiska (svettdrifvande) låkesåttet såsom det åndamålsenligaste och det allena till botning förande. På hvad sått han vill skyndsamt våcka svettning, blir naturligtvis lemnadt till låkarens insigt och erfarenhet i hvarje fall. Men jag sjelf har på militdrhospitalerna, utan allt undantag i kallvått linne inslagit de af den verkliga koleran angripne och hastigt och ihållande frotterat isynnerhet ryggraden; derpå invecklat dem i torra filtar och låtit dem dricka kallt vatten, ena glaset på det andra. — Inom kort utbröt en håftig stark svett utur hudens alla porer; uppkastning, utsot, kramp upphörde, pulsen höjde sig och den sjuke hade ingen kolera mer. En eftersjukdom har jag, efter denna behandling, aldrig sett och jag har på detta sätt befriat otaliga sjuke; icke en enda har dervid dött för mig.D:r Fleischer har stadgat sin öfvertygelse om kolerans miasmatiska natur — i likhet med de fleste bland dem, som med egna ögon följt kolerans gång — och utlåter sig häröfver åfvensom öfver spärrningsåtgärder sälunda: De mot koleran uppstållde kordongerna blefvo mestadels dragne djupt in i det ånnu friska: landet. De afhöllo (skenbart) sjukdomen just jemnt så lång tid, som denna hade nådigt för att genomtåga det friska landet ånda. till stängningen. Anlånd till kordongen går hon, om henne så behagar, lått fram ötver densamma, eller springer den förbi. Derför äro spårrningar, kordonger, karantåner och andra slags stångningsätgårder väl användbara mot sådana sjukdomar, som fortplanta sig genom hudabsorption och i trångre och strångare mening åro kontagiösa, såsom t. ex. pesten; men anvånde emot koleran åro de icke på råtta stållet. De bli lått vårre ån koleran sjelf och stegra, i det de åstadkomma fruktan, bekymmer och brist på nåringsmedel, predisposition för henne. Då för östist farsoten med förkårlek anfaller stora menniskomassor, så liksom tager man, genom stora ståders spårrande, sannerligen farsoten hjelpsamt under armarna. Man spärrar ståder och hus, då man heldre skulle tömma dem, bemödar sig att förstöra det (förmenta) vid allting sasthångande sjukdomsåmnet, och dock kan man theoretiskt ganska lått bevisa, att koleramiasmat ej kan fastna vid effekter, såsom ock erfarenheten tillråckligt bekråftat, att sjukdomen ingenstådes blifvit utbredd genom I