Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1850, sida 3

Article Image
Äfven hufvudstaden spärrad, Hårom innehåller Aftonbladet följande: Dagens vigtigaste nyhet ifrån Stockholm år den kungörelse allmånna sundhetsnåmnden låtit utfårda angående hufvudstadens spårrning. Till historien om denna sak hör, att enahanda åtgård redan begårdes den 20 sistl. Augusti af ett par ledamöter, men afslogs då på den grund, att det ansågs omöjligt att kunna helt och hållet bevaka kommunikationen mellan en hufvudstad och kringliggande landsorter och således blott ledande till kostnader. Nu finner man emellertid att skråmseln hunnit arbeta upp sig så, att ett motsatt beslut blifvit fattadt. Vi kunna icke föreställa oss annat, ån att olågenheterna af den nu vidtagna åtgården komma att vida åfvervåga fördelarna, utan att måhånda åndock kunna leda till det förvåntade resultatet. Den första olågenheten år naturligtvis hinder, bryderi, villervalla och afbrott i kommunikationerna; den andra såkra och svårare följden år en aftagande trafik, deraf följande nåringslåöshet för de arbetande och tilltagande fattigdom, samt den tredje lika vissa: en förhöjd beskattning. Vid detta tillfålle likasom många andra ådagalågges det hurusom vi hår i Sverige alltid komma ett tiotal eller mera efter den öfriga civiliserade verlden. Precist samma spärrningsider som nu hår tagit öfverhanden och göra att den ena staden efter den andra barrikaderar sig, voro rådande i det dfriga Europa förra gången denna verldsdel hemsöktes af koleran. Det råckte till dess man hann öfvertyga sig om ändamålslösheten deraf. Nu anses spårrningar öfverallt utom hål för en dårskap. Men detta kan naturligtvis icke hjelpas, så långe tron på sakens nytt: år rådande. Märkligt år emellertid, att trenne i sundhetsnämnden nårvarande bland väräldre ansedde låkare reserverat sig. Och likvål kan det ju ej nekas, att låkarne äro de som äfventyra mest får sitt lif och hafva de svåraste besvåret om farsoten kommer. D: hafva således i sin åsigt ej kunnat ledas a något annat motif ån den rena öfvertygelsens, grundad på den erfarenhet de företrå: desvis framför alla andra kunnat samla, del af egen praktik och derpå grundadt omdåme dels ur utlåndske låkares vetenskapliga skrif ter om denna sjukdom.

7 oktober 1850, sida 3

Thumbnail