Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1850, sida 2

på en vattendroppe. Hans rödsprångda, ytter spånda ögon voro sastnaglade vid shelborder Asynen af eller tanken på guld utöfvade p denne man en oemotståndlig makt. Det vel hos honom en passion, en kårlek, ett asgu deri, en svindell Några Ögonblick stod han orörlig på samm plats, berusande sig af denna metallklang, sor kom hans blod att sjuda. Om han varit en sam med den, som stoppade de vunna guld styckena i sin sicka, med hvilken lätthet skull han icke hafva strypt honom med sina båd! hånder. Det vore försärligt att göra reda fi alla de id6er, som hvålfde sig i hans hufvu som korsade hvarandra i hans hjerna, likt d små stenarne, som en håftig störtflod ryckt med sig. Hans fingrar darrade af otåliga ryck ningar, som om en yrsel hade bemåktigat s dem; de kånde så vål sin åfverlågsenhet öfv alla de der enfaldigt årliga fingrarna, som he oskyldigt ätnöjde sig med slumpens nycke Så snart också vår man varseblef en tom plat bad kan mycket artigt om tillåtelse att få våg några louisdorer. Det var ett ögonblicks verk; han vann de dlouisdorerne med en låtthet, som visade bör jan till en god tur. Forts.) 1111—