Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1850, sida 2

Under det Barberousse, som nåstan håpnade öfver sina egna ord, talade så, sattade han med sina båda hånder grefvens, fixerade honom skarpt och tillade: — Förgåves bjuder du till att dölja för mig, att du ålskar fru Durpert, och denna unga qvinna älskar åfven dig. Nåvål! öfvervåg ett ögonblick, hvarföre hon ålskar dig? Hvarföre ledas hennes tankar, mot hennes vilja, på dig? Emedan du år ung, emedan du år vacker. Hvarföre öfverhopar dig hr Durpert med förekommande artigheter och bjudningar? Har du någonsin gjort dig reda derför? stackars tok! Om han i morgon skulle så veta, att den unge grefve Saint-Låon, med sin rika eleganta drågt och som bor på ett af stadens båsta hoteller och der strör penningar omkring sig, blifvit skymfligt utjagad ur detta hotell, emedan han icke kunde betala sina skulder der; om hen finge veta, att det icke finnes en skråddare i hela New-York, som ville göra honom en klådning; slutligen att all den lyx, som omgaf honom, var en lögn, tror du att han skulle söka ditt sållskap som förut? Kanhånda skulle han komma till din hjelp, derföre att du råddat fru Durpert; jag såger ånnu en gång kanhända; och om du icke ville då af hunger i något gathörn, skulle nådgas emottaga denna allmosa. Hans hustru, som du ål