ens: hufvudsaken är att uttrycka sig på ett hyggligt, ett passande sätt; men om du så vill, så tillstär jag, att stället icke år sårdeles vål valdt. Låt oss gå hem till dig uti hotel des Etats-Unis. — Hvem har sagt dig, att jag skulle bo der? — återtog Maurice förvånad. — Jag har fått veta det af... en slump; slumpen år min vån, jag högaktar den mycket, och anvånder den ofta. Det år ett bra hotel; jag bor också der. Under dessa ord tog han Mauricees arm och förde honom med sig. Den unge mannen följde honom maschinmåssigt. Sålunda uppnådde de hotellet, utan att under vågen fortsätta samtalet. Barberousse hvisslade en savorit-aria och roade sig, att med en grof kåpp, som han håll i handen, ståta i stengatan. Vården på hotellet stod i porten; han hålsade på de båda fråmlingarne och tycktes vara högst förvånad öfver denna förtrolighet emellan en ådling, som lefde på stor fot i hans hotell och den nykomne som bebodde en anspråkslås kammare i fjerde våningen. Då han råckte denne sednare hans ljus och nyckel, sade denne i vårdslås ton: