Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1850, sida 1

Korrespondens. Paris den 11 September 1850. Du vill åter veta något nytt från det lefnadsglada Paris, och knappt vet jag sjelf hvad jag i dag kan hafva att förtålja. Den vackra stadens vackraste befolkning har flyktat ut åt alla håll och våderstreck. Paris år ej mer i Paris. Det ilar hån med ångans oemotståndliga kraft till alla verldens olika delar. Man nåjer sig icke mer med att skåda hafvet vid Dieppe, Havre eller Rouen. För de frustande lokomotiverna finnas icke mer några hinder. De fortskynda i sin fart ånda till Brusssel, Cöln och Berlin. Menniskor, sbråk och ider utbytas ömsesidigt emellan lånder och riken. På ett ord eler en vink förslyttas du till London, Neapel, Constantinopel eller hvarthån i den vida verlden du helst önskar, hastigare och billigare ån du någonsin kunnat ana. Ett nytt lokomotiv år hår åter uppsunnet, hvilket går ånnu fortare ån de hittills kånde. Dessa resor förekomma snarare som ett trolleri, å ån en verlighet, de likna mer en dröm ån en sanning. Man följer fågeln i flykten, man susar bort som en vindflåkt, men — lätom oss för ögoblicket göra halt och qvarStadna i Paris. — Under det den stora reslusten till och med gripit sjelfva politiken, fröjda vi oss hår åt ett behagligt lugn. Endast genom posterna hafva vi fått underråttelser om de olika kongresser som på åtskilliga stållen och af sårskildta kotterier blifvit hållne. Presidenten har på hela sin resa blifvit eskorterad af ropet: lefve Republiken, endast en och annan gång interfolieradt med vlefve presidenten.Han har velat sjelf förvissa sig om landets önskan. Han har hört den öppet och oförstäldt. Måtte han draga nytta af sin erfarenhet. — Partierna arbeta och stråfva med vanlig ihårdighet. De lågga sina Önskningar och förhoppningar i öppen dag, mer ån hittills. Statsmånnen af 1830 års dynasti hafva begifvit sig till Claremont för att betyga sin vårdnad och sitt deltagande i smårtan öfver den gamle monarkens frånfålle. Några utvalde af den åldre Bourbonska grenens mest hångifne beundrare hafva skyndat till Wiesbaden för att uppvakta grefven af Chambord. Planer och förhoppningar för Bourbonens upptrådande på sina fåders thron låra der blifvit uppgjorde med en såkerhet, som hade han blott att på en hvit springare intåga i Paris. Broder! De löpa efter en chimere. Förgåfves uppbjuda de hela sin förmåga, att af den legitima monarkien numera göra en filosofi och en dogm. Det år en filosofi utan lårjungar, en dogm utan tro. Sedan åfven den konstitutionella monarkien år slut i Frankrike, återstår L— u——— —— 2