Engel och Demon. Af BarvaWncourt. (Forts. fr. N:o 205.) Han sitter vid ett bord och undersöker några papper, hvilka han med omsorg viker sullsammans och lågger uti ett resschatull. — Nåvål! — sade han, noga igenlåsande schatullet, — ännu engång måste den kära Saint-Leon iklåda sig major Swanishs kappa och pladdra prins öarregsis italienska rotPålska, sedan kunna vi utbyta dessa förtjusande stållen mot ett annat klimat. Under det han sade dessa ord, såg han på aklockan. 1 — Sexl!... Jag skall göra en liten tur till spelklubben, för att höra huru aktierna stå för dagen och se om de goda, hederliga amerikanarne vilja skånka mig några ålskvårda bankonoter. Hans toilett var snart i ordning, och det år såkert, att den som sett honom nyss, skulillt slåtade hår var alldeles icke obehagligt, ch hans klådsel var, undantagande ett och nat som vittnade om dålig smak, nåstan