Article Image
set af en konstituerande församling, hvilken et tillkommer att taga befattning med reviionen, och dessutom måste, för att göra ett ådant beslut laggiltigt, minst 500 medlemmar ara närvarande. Under förutsåttning, att ij agstiftande församlingens alla 750 medlemmar oro tillstådes, så behåfde icke mera ån 190 edlemmar motsåtta sig en sådan motion, för Ått komma den att falla. Nu utgör redan en rena venstran ett större antal, utan att åkna de motståndare motionen skulle finna bland le-tiers-parti och ultra-legitimisterna. Då nu vidare församlingen icke kan upplösas, örrån den varit tillsammans de 3 år grundagen beståmmer, så finnes intet upptånkligt dagligt medel, hvarigenom konstitutionen kan evideras i så behaglig tid för monsieur Boaparte, att han grundlagsenligen kan uppråda som kandidat vid nåsta presidentval. len då det nu allmånt antagas af alla vål ynderråttade personer, att han icke skall samycka till att ,remplaceras genom en annan resident, så år det klart, att han rufvar på en planen, att sönderrifva konstitutionen. vad följden kommer att bli af den konflikt, hvilken under sådana omståndigheter måste ähppstå. kan ingen dådlig förutse. Alla partier önstra imellertid sina krafter för den afgöäkrande dagen; legitimister, Orleanister, socialiSter, bousbartistär, alla organisera, agitera och, et kan gerna sågas, rusta. Enligt all sanolikhet kommer det icke att dröja, ånda till våren 1852, innan rösningen. säsom det neter, skall presentera sig i en eller annan ssorm; men en fredlig låsning våntar ingen verson med någon djupare blick. Fördenskull orde, ehuru fonderna ånnu en tid fortfara 4 att hålla sig fasta och affårerna förbåttras, sikvål en ny kris icke vara så aslågsen. Flea pariserkorrespondenter till utlåndska tidingarna varna deras läsare för att icke taga ör kontant de vackra tal, som i kheims (af och ips dödsbådd blifvit hållna om förening och örsoning, eller låta narra sig af socialisternas kenbara lugn. En oundviklig kamp förestår, ch mycket bebådar, att den blir vild och åftig; men då måste det vål också komma epublik eller monarki! Louis Bonaparte har den 3 Sept. afrest till herbourg, efter att dagen tillförene hafva gjort örberedande studier i marin-mus6et i Louvren, hvarest han af en sjöofficer låt meddela Uusig ett förråd af uttryck ur sjömannaspråket om den nautiska terminologien. För att undmall ika de lika obehagliga opinionsyttringarne af urvånner och fiender, gick han icke med jernan vågstrången straxt från Paris, utan for i all u Åtysthet till nårmaste station, för att der tråffa ie densamma. Den 13 vore han vånta tillbaka urftill Paris. Inrikesmenistern Baroche beledsagar honom på resan, och ett rykte, som för: målt, att denne minister ville taga afsked motÄsåges. Baroche tillika med dautpoul skulle isnemligen, säsom det beråttas, kommit i strid ehmed sina ånnu mera reaktionårt sinnade kolaleger om den politik som borde följas i de inäre angelägenheterna. I en kabinettskonselj, bållen aftonen före Bonaportes afresa, skall Umeljerda enicheten blifvit återstålld; så att det numera icke år tal om en ny ministerförändring. I De ministeriella bladen för den 4:de prisa utomordentligt det emottagande, presidenten on funnit på sin resa till Cherbourg. På Changarul mniers föranstaltande hålles en sjålamessa får id-Ludvig Philip i Tuileriernas kapell. ind Persigny har den 4 ankommit till Paris. ull Det har väckt mycken uppsigt i Paris, att andet, genom ett rundbref, undertecknadt af jåalla brigadgeneralerna, vid straff af arrest blifvit förbjudit officerarne och underofficerarne att deltaga i den bankett, som sållskapet vle bis Decembreämnat tillvägabringa för Louis Bonaparte. al Åh h. i Inrikes Nyheter. nl oo Götheborg. tt definitift asgöras, om Frankrike skall vara

12 september 1850, sida 3

Thumbnail