partementets nåmnd föreföll i första mötet ett mycket håftigt upptråde. Prefekten öppnade sammankomsten med ett dumdristigt anfall på republiken. Den vårdige embetsmannen måtte en håftig motståndare i hr Tardonnet, hvars hånsörande tal besvarades af åhörarne med ett: -Lefve republiken! På förslag asfolkrepresentanten Denjoy heslöt derefter majoriteten att nämndens möten sramdeles skulle hållas får lyckta dörrar. Man anmårker, att proportionsvis blott få folkrepresentanter blifvit valda till presidenter, vicepresidenter och sekreterare i departementsnåmnderna. Bland andra saker utom revisionsfrågan, med hvilka departementsnåmnderna sysselsåtta sig, finner förslaget om en förändring af den nya vallagen blott ringa understöd, oaktadt legitimisterna och demokraterna hår arbeta i förening. Likaleues synas sympathierna vara ganska svaga för den af -le tiers purtin våckta frågan om upphåfvandet af Bourbonernes landsförvisning. Den af sällskapet Den 10:de December för hr L. Bonaparte tillåmnade festen stötte på motstånd hos auktoriteterna i Paris och har dersöre måst instållas. Legitimistkongressen i Wiesbaden år nu slutad. Henrik af Bordeaux år rest derifrån och Berryer år återkommen till Paris. Man beråttar, att prinsen visat sig så nådig och nedlåtande, att han inlåtit sig i samtal med några franska arbetare — ty sådane hade man åfven anskaffat till kongressen — och för dem yttrat ett lifligt deltagande för de arbetande klassernes vål samt tillochmed låtit dem på ett fint sått förstå, att han vore en smula sociaist. Knepet år ingenting mindre ån nytt, ty hr Louis Bonaparte har förut med mycken fördel begagnat detsamma. För öfrigt har intet annat resultat blifvit synligt af denna mycket omtalade kongress, ån att splittringen inom legitimistpartiet framtrådt klarare ån någonsin tillförne. Larochejaquelin urladdar i -Gazette de France sin bitterhet emot Berryer, för hvilken han blifvit tillbakasatt. Salvandys nårvaro i Wiesbaden har föranledt den förmodan att det åter år fråga om en sammansmåltning af de begge bourbonska linierna. Det heter, att Henrik af Bordeaux vill anlågga sorg för Ludvig Philip. En försoning torde dock nu efter Ludvig Philips dåd vara svårare att tillvågabringa, ån före densamma. Hertiginnan af Orleans, som alltid varit emot en sådan, skall hafva inbjudit Thiers, som i detta hånseende delar hennes åsigt, att bivista ett samiljeräd i Claremont, der det i synnerhet blir fråga om att afgöra förhållandet till den åldre bourbonska linien. Dagen före Louis Philips död hade J. des Dcbais en artikel, som kan betraktas som ett program för Orleanisterna i Frankrike och deri förkastades sammansmåltningen rent ut. I departementsnåmnderna ses också orleanister och legitimister upptråda skarpt emot hvarandra och de förstnämnda sluta sig nårmare till de moderata republikanerna. Ehuru den nya, af amiral Lepredour med Rosas afslutade traktat afviker betydligen från de L. tilldelade instruktioner och nationalfårsamlingens beslut, skall dock majoriteten i ministeren uttalat sig för dess ratisikation. Det ultra-katholska bladet UUnivers, Montalemberts organ, som gjort sig löjligt genom sina loftal öfver inquisitionen och sina berättelser om underverk, har desavouerats af erkebiskopen i Paris. Prelaten insåg sörmodligen, att katholska religionen af slika försvarare hade mera ondt ån godt. Den eskader, som år samlad i Cherbourg och skall inspekteras af president Bonaparta, består af 8 linieskepp, 3 fregatter, 4 ångfregatter, 3 ångkorvetter och några mindre fartyg. En mångd engelska sjöolficerare har ankommit till Che tbourg lör att öfvervara manövrerne. — Enligt officiella berättelser bestod hela franska flottan den I Juni af: 45 linie