Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1850, sida 2

slut, nåmnderna i detta hånseende fatta, blos kunna anses som deras enskilta önskninga de der på intet vis behösva vara bindande få nationalförsamlingen. Man har haft mycket att göra med ett br som uppgafs vara af prins Joinville. och hva han förklarar, att för framtiden blott tven statsformer åro möjliga i Frankrike, anting den legitima monarkien eller republiken, m en sann republik och icke en furstlig. So Joinville år ingenting mindre ån legitimis reducerar sig hans alternativer till republik och brefvets syftemål synes vara att möjlig göra dess författares kandidatur vid nås presidentval. Orleanistiska bladen förklar dock brefvet för oäkta, och åfven andra tick! ningar inståmma håri, men vilja dock veta a prinsen redan för tvenne år sedan skrifvit e liknande bref. Sednaste underrättelser sö måla, att Joinville skall hafva yttrat sig vil till franska regeringen insånda en republ kansk trosbekånnelse och anhålla att åter sin tjenst i marinen, medan han såtter s åra i pant för att förblifva republiken troge Allt synes imellertid antyda att Joinville ver ligen har för afsigt att upptråda som kand: dat vid nåsta presidentval. De förut omtalade socialistiska orolighete na i Besangon, vid presidentens dervaro, it skrånker sig dertill att presidenten å en b blifvit omringad af en stor skara persone som ropat: -Lefve den demokratiska och sc ciala republiken! Att, såsom de bonapartist ska bladen vilja låta påskina, presidentens pe son svåsvat i någon fara, synes ingalun hafva varit fallet, sehuru en sjeskig gener: Castellane, drog vårjan liksom till hans sö svar. Presidenten packade sig imellertid fri den demokratiska balen, så skyndsamt d starka trångseln det medgaf, och skyndade t en af stadens aristokrati anstålld bal, der hö befann sig mera i sitt element. I Citadellet i Belle-Isle har af republikens pro sident blifvit beståmd till uppehållsort för statsfångar, som före deportationslagens anta gande blifvit dömde till deportation eller få gelse. Guinard. hlanqui, Barbes med flera sångarne i Doullens komma med det första: ditlöras. På de trenne sednaste månaderna ha 50,0 personer utvandrat från Frankrike till Ca fornien. Balzacs byst skall utföras i marmor 0 uppställas i Versailles i galleriet för berömd mån i 19:de seklet. Man tror att, når nationalförsamlingen åt sammantråder, motion kommer att väckas 0 antingen den nya vallagens totala afskossan eller betydliga modifikationer i densamma. LI gitimisterna göra i denna fråga gemensam s med venstran. j De franska underhandlarne skola nu lycka afsluta en traktat med Rosas. De nårma omståndigheterna obekanta. LedruRollin har för en artikel i le Prosc af juryn i Seinedepartementet. dömts till a års fängelse och 3000 Francs böter. Som Li druRollin befinner sig i London kan dom icke verkstållas, hvilket dessom skulle falla s något svårt, enär han redan (i Versailles) bli vit dömd till lifstidsfångelse. Deremot har samma jury frikånt -PeuplÄ för en ytterst håftig artikel emot den nya va 1 lagen. Ett spåndt förhållande skall vara rådond emellan presidenten och inrikesministern B roche, som opponerar sig emot förånsning af presidentens embete.