blott 7; röst utrustade personernas 4 röster. Hvar och en, som vill, inser lått, hvilka vid valen komma att beståmma dessa 68 personers mer eller mindre aristokratiska tendens. Detta exempel kunde varieras till ånnu större fördel för vår gjorda placering. Kasta vi nu en blick, ett börja med, på tabellen N:o 5, så finna vi, att den nya aristokratien vid omedelbara val på landet erhåller en beståmd öfvervigt i alla lån, utom i westernorrlands, der den behöfver 2 af borgrarnas eller böndernas röster för att segra. Nu såger Aftonbladet i N:o 195: chancen år vida större, att vid voteringarna kunna med hvarjehanda medel draga en eller annan borgare eller bonde öfver till den motsatta sidan, ån tvårtom-. Med Aftonbladets goda minne, torde vi derför få taga för asgjordt, att alla de omedelbara valen utfalla till sörmån för de privilegierade och förmögnaste. Förhållandet enligt tabellerna ståller sig således icke såsom 19 mot 5, hvilket Aftonbladet påstår, utan såsom 24 mot 0, hvilket vi hafva bevisat. Aftonbladet bår alltså icke såga, att dessa val kunna, utan att de måste utfalla i konservativ anda. Tabellen N:o 6 lår oss, I1:o att af 18 låns ståder får den nya aristokratien öfvervigt i de 10, de oprivilegierade i de 8 lånen; 2:0 att, såsom våra bifogade sex anmårkningar visa, den nya aristokratien asgör valen i de återstående 5 lånen (Jemtlands lån har ingen stad med egen jurisdiktion) samt i Stockholms stad; 3:o att uti 3 af de förenåmnde 8 demokratiska lånen de oprivilegierades öfvervigt år så ringa (2, 6, 8 röster), att man, antingen i betraktande af Aftonbladets -större chance eller med antagande af en fyraröstig borgares öfvergång, kan påstå öfvervigten vara ingen. Förhållandet mellan de supponerade partierna ståller sig således, enligt tabellen N:o 6 upplyst genom de bifogade anmårkningarna, antingen såsom 16 mot 8 eller, kanske råttare, såsom 19 mot 5 Hvilketdera man ån vill antaga, så vederlåggas likvål Aftonbladets påståenden dels i N:o 192 att förhållandet i ståderna år 2 mot 4, dels i N:o 195 att samma förhållandet år lika mot lika eller 10 mot 10 (15 mot 15?) Vi skulle oåndligt gerna velat uppgöra en liknande tabell öfver de medelbara valen på landet, för att möjligen visa osannolikheten af den förutsättning, som Aftonbladet alltid anser utgöra -hufvudvilkoret?, nämnligen att den medelbara afdelningen kan disponeras af det demokratiska elementet-; men enår de 70 distrikter ånnu icke blifvit beståmda, hvilka skola vålja hvartdera en riksdagsman till nedra kammaren, så mäste vi åtnöja oss med den förut i N:o 185 meddelade tabellen N:o 3. Vi skola likvål, med Aftonbladets tillåtelse, i allmänna termerframkomma med våra anmårkningar. Aftonbladet gör visserligen det ådelmodiga medgifvandet att 3 af bondeståndet få vara borta från valen. Men vi åro icke nöjda dermed; vi anse oss hvarken böra eller behöfva mottaga något medgifvande till skånks. Bönderna sjelfva hafva uppgifvit det faktiska förhållandet, som vi också redan förut påpekat och med sannolikhetsskål bekråftat, och som Aftonbladet också en gång suppositionsvis antagit, att nåmnligen de med smårre röstdelar utrustade bland deras ståndsbråder skola af misströstan, harm eller blygsel icke göra sig besvår att, såsom de tro sig kunna förmoda, onödigtris instålla sig vid valurnan. Om man nu antager detta intråffa med dem, som ega mindre ån eller från å till och med 2 röst, och man vet att omkring 64000 personer skulle få hvar sin å röst eller tillsammans 4000 råster, 56000 2 eller tills. 7000 röster, 50000 3 eller tills. 18750 röster 29750 röster, och dessa afgå från hela bondeståndets 33750, — TLTPTL—ä—(W a FÖ FF ms 6EE A