Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1850, sida 1

Article Image
EE ;z,CCgalrräroäöälsbss kap, hvilket utgöres af 351 röstberåttigade ersoner med 318 röster tillsammans, behöfa endast 10 fyra-röstiga personer sluta sig ll den nya aristokratien, för att mer ån uppåga den lilla dfvervigt af 76 röster, hvarmed orgrarna i Malmöhus låns ståder öfverskjuta del, embetsmån o. d. Malmå-plutokraterha orde således icke behöfva rekrytera i Ystad, jer 177 råstberåttigade borgare likväl ega 112råter. — Vi dfverflytta således Malmöhus till le lån, i hvilka den nya aristokratien får en )eståmd öfvervigt. Vi förmoda, att Aftonbladet skall ega så nycken kånsla för det billiga, att det icke örnekar sannolikheten af hvad vi uti dessa sex anmårkningar supponerat. Men innan vi gå till anvåndningen af dessa båda tabeller, böra vi kanske något tala om orsaken, hvarför vi, tvårt imot de grå tidningarnas vana, råknat de s. k. Andre personere, såvål på landet som i städerna, till bördens, förmögenhetens och bildningens trehöfdade aristokrati. De på landet boende Andre personer-, som ega röstrått i omedelhara afdelningen, åro hufvudsakligen s. k. possessionater, större fabrikanter samt pensionerade högre militåra och civila tjenstemån, och de i städerna boende, som ega röstrått, åro åfvenledes sastighetsegare, fabrikanter, med pensionsrått afskedade embetsoch tjenstemån, ledamöter af de i hufvudstaden inråttade Kongl. Åkademier, doktorer och magistrar. Hvar och en inser vid nårmare besänkande, att dessa af de grå tidningarna blifvit oriktigt hänförda till demokratien, med hvilken de hafva ingenting gemensamt. Tvårtom måste det ligga i klar dager, att dessa s. k. Andre personer nåttopp representera förmögenheten eller bildningen, enär de ega röstrått just i och för sin förmögenhet eller på grund af aflagda embetsexamina. Om också icke alla af de i ståderna boende fastighetsegare och fabrikanter ega en större förmögenhet, så uppvågas de dock låtteligen al dem som ega sådan, emedan dessa senare erhållit tvåtreja fyra-dubbla röster, d. v. s. en kan uppvåga 32, 48,ja 64 personer. Vi tvifla således icke, att Aftonbladet skall billiga vår gjorda öfverslyttning af dessa hittills så apokrysiska -Andre personero. Skulle någon anmårka mot vår placering af -Andre personere, som bo i ståderna, att proportionen mellan dessa personers antal och röster icke gifver vid handen någon hos dem rådande aristokratisk tendens, enår de, för hvarje lån hopsummerade, endast erhålla en större eller mindre bråkdel af en hel röst, så svara vi: att rösternas antal öfverhufvud år mindre ån de röstberåttigades, medgifves; men detta bevisar ingenting mot oss, ty om vi gå ånda derhån, att vi antaga endast I eller 3 röst hafva tillfallit hvar och en af ett låns -Andre personer-, i summa tagna, d. v. s. att 68 personer erhållit blott omkring 8 röster, så kunna bland dem skåligen supponeras (och till annat ån suppositioner lår man hårvidlag icke å någondera sidan kunna komma), för exempel, 1 pensionerad militår, 1 d:o civil tjensteman, 1 magister eller doktor och 1 fastighetsegare eller sabrikant, som hvardera ega en hel röst och således tillsammans 4 röster mot de återstående 64 med jäs

4 september 1850, sida 1

Thumbnail