Article Image
Böra de liberala antaga det hvilande id representationsförslaget?. (Utdrag af Örebro Tidning.) i (Forts. o. slut fr. N:o 194). ,Vi vilja begagna detta tillfälle att något årmare belysa denna förmögenhetsaristokraö vå, Som man nu år på våg att privilegiera i sjepresentationen, emedan vi hafva funnit ett issförstådt. Det yttrades nemligen en gång Ö. T., att de uppgjorda förteckningarne på medelbart våljande, enligt det hvilande förlaget, visade hvilka personer, som utgöra irårt lands nuvarande, sessektiva aristokrau-Wetta har blifvit så förtydt, som hade Ö. T. spåstått, att alla personer, som något ågde, ore aristokrater och solksiender; deremot enast de, som ingenting ågde, rigtiga demorater och solkvänner. Ehuru hvar och en, om i ringaste mån bevårdigat Ö. T:s artiklar Itt en sådan uppfattning år en med eller utan Afsigt gjord förvrängning, så torde ett förtydigande af en hastigt uttalad tanke ej vara ur ågen. Med aristokrati, då man ej enfaldeliben öfversåtter ordet otymologiskt, med sdet håstas vålde, utan ser till dess faktiska beL. ydelse, menar man ej annat ån: vett fåtals Rfålder; hvaremot man med demokrati menar: ksigneter-. — Att säväldet kallat sig för del håstas väldes, likasom det kallat allas lika råttigheter för -pöbelvålder, hörer till en parsisida, som vi ej vilja vidröra. I olika lånder uoch olika tider har fävåldet bestått af olika slelementer. Börden spelade håruti långe en Stor röle och gör det ånnu i dag. Det var hk friborenheten, som utgjorde fåvåldet, ariztokratien, i alla gamla stater, det -demokrajiska Athen icke undantaget. Det kristna mMepresterskapet, som i detta fall blef ett uttryck maf kristendomens jemlikhetslåra, bröt först Å bördsbegreppet, då det gjorde det åfven för slafven, för svinaherden, möjligt att uppnå mkyrkans högsta vårdigheter. Och i detta preyusterskap har bördsbegreppet aldrig hunnit blifa rådande (ehuru det visserligen ej saknat inflytande) under det de antika samhållenas, ikasom ånnu i dag Indiens och Kinas m. fl. stånd gjort börden gållande. Det kristna preLerskohets aristokrati blef ett slags embetsanna-aristokrati; utgjorde åfven till någon mtid den förnämsta civilmakten, innan denna iushunnit sårskildt utbilda sig. Med katholicismen sjönk prestväldet — . v. s. presterskapets yttre, politiska vålde — ett godt stycke, agehuru det ånnu håller sig längt mera uppe fi på höiden, ån som för dess andliga verksamhet år nyttigt och med dess predikan fören ligt. Bördsaristokratien har åfven sjunkit betydligt och utgör i vårt land blott skuggan af ett stort namn. Men på dessa våldens fall har medelklassen, med sitt penningeoch skrifvare-vålde, rest sig. Fåtalet har derigenom blifvit ofantligt utvidgadt, men utgör dock I ännu ett högst ringa antal emot den stora mångden. Dess vålde år således den n. v. sidens essektiva, d. v. s. — verkliga, icke chimåra, i blotta inbillningen och det förslutna

3 september 1850, sida 1

Thumbnail