Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1850, sida 2

beslut... nånå, när jag tånker nårmare på saken, kan han vål ha rått, den hedersmannen men å propos .. vi dinera hos majoren i dag ... slång på dig en rock och låt oss promenera en stund dessförinnan! Jag gjorde Allon till viljes. ... Men icke ens friska luften fårmådde skingra mitt dåliga lynne ... jag kunde ej njuta af den nårvarande stundnn, ty den obehagliga tanken lem nade mig icke att jag redan i morgon måste ätervånda till hvardagstvänget från dessa dagar af frihet och glådje, som jag nu tillbragt. Emellertid förgingo timmarne, och det blef snart tid för oss att infinna oss hos major W., i hvars familj vi tillbragte ånnu en treflig eftermiddag. VIII. Denna gång, likasom alltid tillförene, skiljdes jag med ledsnad från Upsala. Majoren, majorskan och Hilda hade varit nog artiga att infinna sig vid ångfartyget för att såga mig farvål; men kammarjunkaren söredrog den ljufva sömnen framsör omaket att besvåra sig dermed. (Forts.) — —