Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1850, sida 2

venhet och högaktning för er och hoppas att ni med samma kånslor stådse måtte omfatta er tillgifne Allon.. — Nå-å!... — frågade han med högst ) sjelfbeläten min, sedan han slutat låsningen. Nå-å!... — Hvad tycker du, min vån? ... Är det ej ett måsterstycke?. — Bah! ... tror du att du handlat klokt nu?. .. — Sjelfva Sokrates skulle ej hafva gjort båttre. — Han behöll likvål sjelfva Xantippa. . — Tror jag nog ...han hade ej lårt kånna henne innan han blef gift, stackars man!. Uen jag såger dig att du handlat som en åsna. ... Slå de andra grillerna ur hågen och skicka ej detta bref på posten!... Var denna gång förnuftig och går såsom Sokrates! — Men, min Gud, du vill vål ej se mig förlofvad med två på en sång? — Hvad?... Galning!... Du har då redan.... — Förklarat mig för Hilda? ... Ja! — Och fått hennes samtycke? — Naturligtvis. . . .