Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1850, sida 2

IIvarjehanda. Skaraborgs Låns Tidning innehåller: Från en trovårdig person i Daretorp skrifves: Den I dennes omkring kl. 6 e. m. då himlen var klar och luften ljum, kändes på vestra sluttningen af den sandås, som kallas Hökens ås, en jordbåfning, som varade 1 a 1; minut, och gick från sydost åt nordvest, i samma riktning som sjön Wettern har, samti på 14 mils afstånd från densamma. Bredden i af den skakade jordytan kan antagas vara kä mil, men huru sängt kakningen stråckte sig år ännu icke kändt. Början skedde med ett starkt buller, ej olikt åskans eller då man kör hastigt öfver en timmerbeklådd bro, med en tungt lastad vagn. Detta buller astog och bortdog så småningom och liknade då förut nåmnde åkande hördt på långre afstånd. Uti Welinge och Daretorps socknar tycktes skakningen vara starkast. Husen böjde sig i väglik riktning; ett fickur, hångande på väggen i Backg. Welinge, slog slere känger mot våggen, bläckslaset på bordet hoppade upp och ned; böcker, som lågo på hvarandra föllo ur sitt låge; rökpipor, stående i en hylla, slyttades med spetsarne tillsammans; flaskor, glas och muggar, klingade i skåpen, tallrickar i kökshyllan fl ttades tillsamman och tråden i trådgården böjde sig efter skakningens riktning. Fåren sprungo tillsammans med stark bråkande och hundarne sökte skygge, gömstållen. Det år nu 2:dra gången på 10 år, som en sådan skakning blifvit förspord i W ellnse ochi dess trakt. Den förra skedde för 5 år sedan: en morgon kl. 3 och gick rakt åt öster till vester Samt tycks hafva upphört vid Olleberg nåra Falköping. Männe ej detta bekråstar naturforskaren Unsers påstående, då han skres om -undervattnisk eld, att sjön Wettern slyter på en vulcan som brånner på sin betåckning, hvaraf ofta remnor eller sprickor uppstå, uti hvilka vatten nedströmmar i elden och jordbåfning då uppkommer af dess qvåfve, samt att ångor uppstiga, som på sjöyta bilda de måst bisarra fantomer, hvilka svåf vande ombyta skepnad och af allmogen kallas skåll samt åses med fruktan. Någon; gång kallas desse luftbilder äfven hägring.