Kammarrådet Davids är beordrad aft undersöka och ordna förhållanderna i Husum och kammarrådet Malling har sått samma befatining i Fredrichsstadt. F. d. konfrollör Fries från Altona, som vid ett tillfälle af dervaran— de påbel blef skåndligt misshandlad för sina danska tånkesått, har utnåmnts till tullförvaltare i Fredrichsstadt. Krigsteatern. Den danska officiella rapporten öfver tråffningen den 8 dennes uppger anledningen till framryckandet ha varit en furagering i förening med rekognoscering af passen vid Sorgbro och Hendtermölle. Expeditionen leddes af general Meza och företogs af tvenne brigader. Den utfördes med mycken ordning, begge de nåmnde passen öfverskredos utan stort motstånd, och ett betydligt qvantum hö och halm tillvågabragtes. Förlusten vid denna affår var 1 dåd och 3 sårade officerare, 1 dåd och 43 I I sårade underofficerare och gemene. Willisens 5:te armeberättelse, rörande samma affår, låter helt olika med danska rapporten. Vid Hendtermölle skola danskarne blifvit tillbakakastade och lidit en icke obetydlig förlust: 10 döde och 8 till en del sårade fångar qvarlemnades i slesvigholsteinarnes händer. Inalles anslås danskarnes förlust till c:a 100 man. På slesvigholsteinarnes sida var förlusten 2 döda och 18 sårade. Willisen var sjelf ögonvittne till striden och med glådje anmärker han, att olyckan vid Idstedt blott uppmanat soldaterna till förökad energi. För så vidt danskarnes afsigt var att bemåktiga sig öfvergångarne öfver Sorg, menar Willtsen den vara alldeles omintetgjord. Flera spridda pompådsa beråttelser om denna affår finnas likaledes i tyska tidningarne. Trots allt skrytet har man dock funnit det åndamålsenligt atl språnga bron öfver Sorgfloden. Den 9 fann en dansk patrull byn Wohlde utrymd af insurgenterne och begynte genast raseringen af de derstådes befintliga verk. Samma dag besattes Tönningen. Natten till den 10 hade, enligt en berättelse från Kiel, en dansk patrull visat sig i byn Neudorf ett stycke in i Dänischwold. Detta år allt hvad som passerat å krigsteatern till och med den 11 dennes. Enligt en korrespondentartikel från Köpenhamn i Röouteraam. Courant, förbereda sig danskarne att endera dagen börja Rendsburgs deläggning. Deremot vill man i Berlin hafva inhemtat, att general Krogh fått order att förblisva i den ypperliga, fasta stållning, hans arme nu innehar emellan Eckernförde och Fredrichsstadt och der afvakta håndelserna. Styrkan och företrådet af denna stållning förhöjas isynnerhet genom de fördelar, hvilka armön erhåller på begge slyglarne genom förbindelsen med stridskrafterna till sjös, medelst hamnarne i Tönningen och Eckernförde. Samma Berlinerberåltelse innehåller dock en uppgift, som gör dess trovårdighet i det hela mycket misstånkt, nemligen att den förlust danskarne lidet vid Idstedt skulle vara fullkomligt ersatt genom norska, svenska, engelska och ryska officerare. Hvad de svenska officerarne beträffar betecknas tillochmed de regementer och korpser, ur hvilka officerare erhållit tillstånd att på några månader taga tjenst vid danska armen !!! Kold. Åvisförtäljer att en bro, som insurgenterne slagit Öfver Eidern emellan Freöriksort och Rendsburg. för att betrygga sin retrått, sprungit i luften. Minor voro nemligen anlaggda under och omkring bron för danskarnes vålkomnande, men ödet ville det annorlunda. Sannolikt år denna underrättelse grundad på en sörvexling med Sorgbron, som insurgenterne sjelfve språngt i luften. Från Kiel beråttas, att i danska högqvarteret befinner sig en engelsk attache för att vara måklare, i fall något. antagligt anbud skulle ega rum från Hertigdömenas sida; en rysk diplomat skall åfven uppehålla sig derstådes. Holstein. Det år nu beståmdt beslutadt, att ståthål— ——