KorrespondensParis den 2 Aug. Man talar med visshet n en af Louis Bonaparte tillåmnad resa gem en del af Frankrike sprovinser, under na) pnalsörsamlingens frånvaro. De emottagninr han rönt i Compiegne och Saint-Quentin rer lemnat en så ljuf hågkomst, att denna soch med öfvergått till den djerfvaste förppning. Hans omgifning såges på verkligt Hsmannavis drömma om enthusiasm och trinfer och se redan i denna färd en eriksgaDhvilken, enligt dem icke kan slutas anyrlunda, ån med en flyttning från Elys6e till uileries. Det år vål sannt att Frankrike framlr allt tycker om parader och att folket lifons och förledes af alla sorters granna skåespel, men hvad betyder vål det i det stora ela? Skulle också verkligen presidenten röa ett sådant emottagande, som han önskar sh väntar, så ligger det uti dylika ögonblicks ilkomstyttringar icke något verkligt uttryck allmånna opinionen. Denna hånförelse hos assan qvarlemnar endast ett dammoln, hvildet oftast förblindar dem, som sjelfva framllat det. Hans omgifning hviskar kanhånh åt honom: Detta folk, som formerar haj IM eder våg, som betraktar, och som hålsar ler, år folket af den 10:de December. Det Her att edert namn, symbolen af åra och ast, d. å. det bonapartiska partiet, nåstan da stort som nationenOm de så tala, ilkket man anar och fruktar, hvilken irring gger icke i deras ord? Det var visserligen åaot på en gång poetiskt och allvarligt uti senna folkets hångifvelse för ett stort namn. rankrike ålskar åran och har redan långeI dan förgätit med hvilka lidelser och smärr det köpt sina segrar, fastån minnet förevigadt i brons och sten, Man har borttömt, att militärdespotismen år tung åfven om en heter Napoleon, man påminner sig blott en store kejsaren, hjelten, hvars ataljer, aflldage i större eller mindre teckningar, pryim våggarne i den minsta koja, men Louis avapartes våljande till hresident skedde af yli ängifvelse icke af öfverlåggning. Det var ett iinne han representerade kanske och, hos en ch annan, en förhoppning. Han utkorades nellertid af allmånna valråtten till president du republiken, han kommer aldrig att bli vald Il arstagare af ett kejsardöme. Det var icke 8 djligt får sjelfva Napoleon att grundlågga en y dpynasti, efter en revolution som redan då takat thronen och rstlighetsprincipen. Äfden han blef icke annat ån en stor personlig3 et, en stor krigare, och med honom ramlae den byggnad hans genie uppfört. Då han Ike kunnat stadfåsta en tron, huru vill vål ågon annan försöka det? Denna dråm af nåta oförsigtiga vänner, år blott en förblindel2. De hafva slumrat bort sin tid och, ånnu rvakua, fatta de icke sakernas verkliga stålling. I stållet för den kejsarkrona som de i Alhbillningen se lysa på afstånd, finna de på såra håll blott ett folks beståmda föresats att Isvirsvara sin frihet och sin republik. Olyckligtis tyckes det som hade redan Louis BonaparJet fåstat alltför stora förboppningar vid illusionen af sitt namn. Det år detta som förStedt honom att, enligt hvad man tror, missaga sig om råtta vågen och skilja sig från Mefubliken. Hans afsigt kan dock vara båttre in man tror. Inom de Bonapartiska förskansinsarne kan han icke tro sig såker, ty desa å åro endast uppbyggde af kortlappar, hvilka ortblåsas af första vindpust. Louis Napolen kan icke vara annat ån en bevakare af reuubbliken. Den dag denna faller, år åfven han Hrlorad. Skulle han våga försöket, lockad ch narrad af sin omgifning, att från Elyse silytta in i Tuilerierna, vore han, från den daI ten, blott en åfventyrare, en lycksökare. Som egrare eller öfvervunnen blefve hans öde meetsamma. Som det förra skulle han blott eesstiga höjden för att öfverskåda djupet af sitt all, som det sednare återstode honom blott dtt i största hast begifva sig Öfver grånsen. mellertid bår repukblicken kunna vara lugn. Presidenten återkommer nog på samma sått i kom han afreser; man blir helsad med jubelrop undast då man kommer från pyramiderna eler Elba; presidenten lårer endast åmna återtomma från Strassburg. Resan lårer vara betäämd till slutet af denna wånad. Man föreerreder, ett större fältlåger vid Versailles, som nart lårer taga sin början. Arbetet går bra i synnerhet i de stora Jätsrosshusen der betydliga exportaffårer låra ppsöras— Seden jag nu till en del redoSe a 12 Jan J SR 1... 2—2—2 — bi