Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1850, sida 3

sjöfarts-Underrättelser. LONDON den 26 Juli (från Hrr Goodlisse Å Smart). Sedan vår sednaste beråttelse af den 11 dennes, har en allt större fasthet i befraktningsvåg gifvit sig tillkånna, med afseande på spanmålsfrakter från såvål Medelhafvet som Östersjön. Vi nårma oss nu den tidpunkt, då rskördens utfall år förnämligaste ögonmärket för många köpmån ooh de motsågande beråttelser som tidtals intråffade i vår spanmålsmarknad isynnerhet öfver potatisskörden i Irland hafva förorsakat mycken uppståndelse, tillfölje hvaraf vi den ena dagen kunna upptaga fartyg till frakter, hvilka följande dagen kanske omöjligtvis stå att erhålla, och våra vånner torde vål le då vi anföra att en lågre ståndpunkt af Barometern bidrager mer ån våra ifrigaste sträfvanden, att betinga 3 eller 6 d. mer pr q:r på ett certeparti från Danzig eller Galatz. Från Östersjön hafva vi villigt befraktadt som följer: från Cronstadt 18 s. för talg, 35 s. för plankor; Riga 2 s. 9 d. för hafre, 35 s. för lin, 19 s. för trå; Memel 3 s. för hvete, 16 s. för oljkakor, 15 s. för trå; Königsberg 3 s. 3 d. för bvete, 16 s. 3 d. för oljkakor; Danzig 2 s. 9 d. för hvete, 14 s. 6 d. å 15 s. för trå; Stettin 2 s.å 2 s. 3 d. för hvete; Danska öarne 2 s. 13 d. å 2 s. 3 d. för hvete, allt på östra kusten, och i de flesta fall med proportionel förbåttring för kanalen, vestkusten och Irland. Från Archangel hafva vi befraktadt och torde ånnu kunna engagera fartyg för Ostkusten till 4 s. 6 d. för hvete, 3 s. 6 d. för hafre, 4 s. 6 d. för tjära, 45 s. för lin och 67 s. 6 d. för plankor med vanlig tillökning för Westkusten. De hufvudsakligaste affårerna i medelhafsfrakter hafva varit befraktningar från Donau och Svarta hafvet; från den förstnämnde platsen hafva vi slutadt till 9 s. å 9 s. 3 d. pr q:r hvete, och från den sistnämnde, nemligen Odessa eller Kertsch 50 s., med försegling till Azofska sjön, 60 s. pr ton talg, till hvilka noteringar vi ånnu behöfva flera fartyg. För fruktbefraktningar från öarne år knappt en ordre i marknaden, alldenstund befraktare hafva försedt sig för sina omedelbara behofver till förra noteringar; emellertid torde ånnu ett eller två passande fartyg under 100 tons, knnna finna emploj till 40 s. I Alexandria hade, enligt de sednaste beråttelserna af den 8 dennes, srakterne fallit till 4 s. 6 d. å 5 s. för hvete eller bönor och 3 å d. för bomull, medan vi härstädes villigt betinga 6 s. d Från Sicilien hafva vi slutat till 20 s. för svafvel, på Storbrittanien med anlöpande för ordres, samt till 19 s. för direkt hamn. Från Marseille har betalts 20 s. för oljkakor, 4 s. för hvete, för mindre fartyg ej öfver 150 tons, medan större fartyg ej kunna betinga öfver 18 8. för kakor samt 3 s. 9 d. för hvete. Det högsta som för nårvarande bjudes från Malaga för frukter, år 40 s. in full med 10 guineer. Vi befrakta ännu från de franska och spanska hamnarne till 2 s. 9 d. å 35. pr d:r hvete till Östra kusten af Irland, och 3 s, å 3 s. 3 d. till Westkusten; imellertid år efterfrågan ganska inskrånkt. Från Oporto kan man ännu obtinera 22 s. 6 d. pr ton vin, med utlast af stenkol till 8 L pr keel. I Nordamerikanska träfrakter förefaller endast obetydligt, neml. från Quebec till österkusten 30 å 31 s., S:t Johns, Pugwash eller lågre hamnar 77 s. 6 d. å 82 s. 6 d., hvilka frakter för det mesta upptagas af fråmmande fartyg hvilka, som det vill synas, kunna realisera en fördel der, hvarest våra egna ej dertill äro i stånd. Träfrakter från Belize till 55 s. med försegling till engelska besittningar 62 s. 6 d. och spanska dito 67 s. 6 d. åro nåstan de enda Westindiska befraktningar, som vi för närvarande hafva i våra händer. För främmande fartyg isynnerhet, år detta en lånande sysselsåttning, i förening med kol på utgående, till en hamn under vågen. I Sydamerikanska frakter har hufvudsakligen efterfrågan egt rum från Rio Janeiro, hvarvid flera fraktslut kommit