Article Image
gar. Efter en anstrångande marsch, och efter kampen föregående dag, utan att hafva njutit någon ro och hvila, hafven J besegrat ett håftigt motstånd och kastat fienden ur hans fasta stållning tillbaka öfver Slien. Soldater! åter stän J på det gamla Dannerirke. Men nya strider, nya anstrångningar vånta eder! J skolen bestå och uthålla dessa med samma mod och kraft, som hitintills! En månstervård disciplin och ordning ha egt rum vid besåttandet af Slesvig; jag hoppas, att samma egenskaper allt framgent skola utmårka er. Soldater, jag tackar er! Krogh.Tre dagar efter nederlaget utfårdade Willisen till sin arm en helt kort proklamation, hvari förekommer följande mårkliga tirad: Vi hafva förlorat slagtningen, men vi åro blott slagna, om vi sjelfva anse oss derför och förlora mo det.Ungefår samma thema varieras af ståthållareskapet i en dess proklamation till folket, i hvilken yttras det hoppet, att råddningens timma en gång skall slå för bröderna i Slesvig. För nårvarande öfverlemnas -bröderne åt sitt öde. En artikel från Rendsburg förbereder sinnena på en retrått öfver Eidern. — Staden Slesvig år, såsom redan berättats, förklarad i belågringstillstånd och satt under krigslagen. All passage till och från staden år förbjuden utan högre tillstånd, och invånarne få från kl. 9 om aftonen till 5 om morgonen icke lemna sina hus. Kommendanten har befallt, att alla vapen samt alla Slesvigholsteinska och tyska fanor den 27 om aftonen skulle vara aflemnade på rådhuset, vid åfventyr att eljest plikta och sitta fem dagar på vatten och bråd; vid samma straff i 3 dagar år det förbjudet att båra Slesvigholsteinska kokarder. Alla klubbar åro förbjudne och tillslutne. Etatsrådet Schrader, den nye polismåstaren, har förbjudit flera ån 5 personer stå tillsammans på gatan. Ännu vid middagstiden den 25 voro stadens invånare, på Willisens försåkran att han med låtthet kunde slå Danskarne, fullkomligt trankila, och man tillochmed utsåg de blifvande embetsmånnen i Flensburg. Desto större blef förskråckelsen, då insurgenthårens retrått blef bekant. Större delen af befolk ningen, deribland alla embetsmånnen, en enda undantagen, störtade åstad hals öfver hufvud till Kiel. Öfver 9000 tunnor magasinsspanmål samt stora förråd af krut och bly föllo i Danskarnes hånder. Befolkningen i staden Slesvig och trakten deromkrins år slesvig-holsteinskt sinnad ånda till fanatism. Deremot åro invånarne i vestra delen af landet för det mesta ganska ljumma Slesvigholsteinare och en icke obetydlig del år Danskt sinnad. I Töndern och Hojer hafva Danskarne blifvit mycket vål emottagna. I Hoyer voro 20 danska matroser tillråcklige att återstålla kungens auktoritet. Friserne hafva låtit afvåpna sig af trettio danska soldater. Med den omståpning af embetsmannaoch till en del åfven af sjålasörjarepersonalen. som regeringskommissarien Tillisch företar i Slesvig, jemte humanitet och öfverseende emot de vilseledde, torde dessa trakter icke vara svåra att befria från tyskhetsfebern. Humanitet kan icke frånkånnas Danskarne af deras argaste fiender. Så vål staden Slesvig, som den volyckligaön Femern samt andra af Danskarne besatte orter kunna icke annat ån prisa den goda manstukt de hålla. — Tre holsteinska kanonbåtar uppehålla sig vid vestkusten af Slesvig och hafva der ostraffadt fått bedrifva en del ofog. TYSKLAND. Sakerna synas nu hafva kommit derhån, att antingen måste Preussen gifva efter för Österrikes fordringar och gifva unionen på båten och låna sin hand till den gamla, i Mars till grafven burna Förbundsdagens återuppråttande, eller med vapen i hand tillbakavisa Österrikes anspråk. Uppmanadt af preussiska kabinettet att asgifva ett rent och öppet svar på dess förslag, har Österrike framkommit med sitt ultimatum, hvilket, enligt Berl. 2— wg — —5

5 augusti 1850, sida 2

Thumbnail