Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1850, sida 2

————————äs——ö0 0ss——————————————————————— såger, ma chere. att brefvet år adresseradt till dig och att jag icke åtager mig att sköta din korrespondans. Du behåfver bara fritt och öppet såga, om du samtycker eller ej. — Min far ... hviskade den unga flickan nåra gråtfårdig. ; — Godt! återtog amiralen; — jag förstår, du afslår? UMLen det har jag icke sagt, — ropade hon och reste sig upp. ; — Nå! skock tunnor tusan! hvad år det då du såger? — inföll amiralen med lätsad otålighet. Och vånd till Rene fortsatte han: Se sjelf till att ni kan tyda denna logogriph; hvad mig betråffar, så afstår jag derifrån. ben unge amerikanaren böjde knå mot marken meä en passionerad grace, som gjorde att Gabrielle rodnade af glådje. Ack! — sade han med en röst, som darrade af undertryckt hänsörelse, — i början trodde jag mig förstå! ... men min själ båfvar vid tanken på en sådan sållhet. Af nåd! mademoiselle, ett enda ord... eller, om det år för mycket begårdt, en enda blick, som såger mig att jag kan hoppas. (Forts.) famn a ann a AA 333