Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1850, sida 2

på detsamma, utan seglade förut såsom vägledare, på ett längre asstånd, hvarigenom skepparen, som icke förestållde sig farorna vid inloppet och icke kånde strömsättningens våldsamhet, satte fartyget på grund. Detta år icke det enda exempel på dylika olyckshåndelser, och önskeligt vore för sjöfarandes såkerhet i allmånhet, att en mindre regurös tillämpning af ka. rantåns-författningarne egde rum; författningen medgifver visserligen tillåtelse för fiskare eller skårgårdskarlar att bestiga fartyg utan föregången karantäns-undersökning, ,vid påföljd att underkasta sig karantäns behandling, om så skulle sordras,; men detta år dels alltför afskrackande för dem, och till en del åro de åtven om berörde stadgande okunnige.