Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1850, sida 3

Ivarjehanda. Uti Paris ä Marsfåltet föreföll den 7 dennes ett lika intressant som hemskt skådespel. En djerf Justseglare, vid namn Lepoitevin, besteg, i nårvaro af en otalig menniskomassa, en sadlad håst, som var fåstad vid hans ballong. Håsten, en Vacker hvit Ponny, gjorde sig bångstyrig i det Ögonblick ballongen höide sig, stampade i marken och syntes högst orolig. Men knappt bårjade ballongen höja sig, så blef håsten helt stilla, och låt benen hånga liksom förlamade. En repstege utgjorde kommunikationen mellan luftseglaren och barlastkorgen, som hade en lucka i botten, genom hvilken ett snöre gick till ventilen. Snart såg man den djerfva mannen lemna sin håst och gå stegen uppför, för att utkasta den öfverslödiga harlasten, hvarefter han återvände samma våg och satte sig på håsten. Stundom bildade ballong och ryttare en råt vinkel. Askådarnes förskråckelse var obeskrislig, flera fruntimmer måste bortföras sanslåsa. Det blåste en stark nordvestlig vind. Tio minuter öfver kl. 6 hade ballongen gått upp och ånnu kl. 3 till 7 såg man den riktningen af Seinen. Emot kl. 3 8 erhöll man underråttelse om resans lyckliga utgång Lepoitevin hade ankommit oskadad till marken vid Guise i Seine-och Marne bepartementet. Resan utgjorde 6 å 7 lieues. Håster hade, under luftfården, vål blådt något genom nåsan, men åt af det goda gråset å ången der ballongen kom ned, samt återförde senare på astonen sin ryttare till Paris. — Denna luftresa var, i alla hänseenden, den djerfvaste som någonsin blifvit företagen. Luftseglarens inkomst utgjorde 10 å 12,000 Francs