Article Image
stade. Om det ån ej varit deras bokstasliga skyldighet enligt gållande författningar, torde de likvål icke kunna undgå att derföre ofördelaktigt bedömas af hvarje råttånkande svensk och utlånning, som får nårmare reda på förhållandet. Samma ofördelaktiga omdöme drabbar åfven bestyrelsen för det bolag, som disponerar ångfartyget Nordstjernan, e enår grosshandlanden Bergman lårer vara ledamot både i karantånskommissionen och i ångfartygsbolagets bestyrelse, och bestyrelsen således icke kan förebåra okunnighet till ursåkt för försummelsen, att med omgående post afsånda underråttelse om kungörelsens utfårdande, ångfartygets chef till mötes i Köpenhamn. Hvem vågar hådanefter afgå derifrån eller från Helsingborg till Götheborg med Nordstjernan, då man ej har den ringaste såkerhet, att innehafvande af ordentligt sundhetspass friar från undergående af karantån på Kånsö. Hvartill tjenar att spårra tilltrådet till GöÖtheborgs och rikets vestra kust sjöledes så långe resande obehindradt kunna inkomma på hvilken annan punkt som helst från Kullen i Skåne till Haparanda, och sedermera landsvågen begifva sig till hvilken punkt som helst inom riket. Karantånskommissionen gör sig sjelf något löjlig, då den, efter erhållen del af kommersekollegii kungörelse, enligt hvilken Hamburg och Altona, i strid mot hvad kommissionen ansett, endast förklaras misstånkta, helt nådigt uttrycker sig, att den vill medgifva passagerarnes befrielse från vidare karantån, i stållet att erkånna det de dertill åro beråttigade. Justitiekansleren lärer sörmodligen icke underlåta, då han sår kunskap om förhållandet, att insordra vederbörandes förklaringar till utrönande deraf, huruvida skulden till den förhastade åtgården, hvarigenom mången enskilt onödigtvis kommit att tillsåtta både tid och penningar, hufvudsakligen ligger hos svenske konsuln i Hamburg eller karantånskommissionen. Slutligen torde ock kunna anmårkas, att våra i många sall orimliga karantånsförsattningar, hvilka lått eluderas af den mindre samvetsgranne, men deremot med hela sin tyngd salla på den sannfårdige och fullt redlige medborgaren, icke numera må anses allt för strån ga, såvidt de afse kolerasjukdomens utestångande, enår under loppet af en långre tid endast sem dygns karantån, mot smittad ort visat sig vara iillsyllestgörande i grannriket Danmark.

17 juli 1850, sida 1

Thumbnail