AÅAtt jag hör ditt hjertas slag, din hvisknings sång. -Och till helgedomen smyger tyst ibland Du och delar snöhvit sky med svanhvit hand, .Ger mig i en blink en blick, som såger mig: I salongen minnes jag vår natt och dig.Sagdt och gjordt — O! darra ej, min rådda hind! Tyst jag hvilar hår som somnad säst i lind. Lås nu in din skatt — en enda kyss! och gå, Farligt år att dröja, kan du vål förstå! (Forts.)