Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1850, sida 1

3 UB3 —88 g 29. Riksdagsmannaval skola öfver hela iket förrättas hvarje år den 15 September ller, om söndag då intråffar, nåsta söcknelag. Elektorsval må icke anstållas senare ån 3 dagar före riksdagsmannavalet. Kallelse till riksdagsmannaval kungöres minst on månad och till elektorsval minst fjorton dagar innan de skola hållas. 30. All valrått, såvål till riksdagsman som elektor, utöfvas med enkel råst. 31. Öfver hvarje valförråttning skall protokoll föras och vid förråttningens slutjusteras samt till bevis derom af minst tre röstågande påtecknas. Varar förrättningen längre ån en dag, varder protokollet för hvar dag serskildt afslutadt och underskrifvet. Protokoll och öfrige handlingar, som till valförråttning höra, skola förvaras af vederbörande domhafvande eller stadsrått. 32. Den, som till elektor eller riksdagsman vald år, vare alltid pligtig att kallelsen emottaga, der ej för honom laga förfall intråffar. Såsom giltige skål för afsågelsen från riksdagsmannauppdrag gålle åfven, att den valde fyllt sextio år eller såsom riksdagsman tre riksdagar bevistat. Afgår någon elektor eller riksdagsman, tråde i hans stålle den suppleant, som efter röstetalet nårmast år; och åligge honom, som förfall hafver, att detta ofördröjligen för valförråttaren styrka. 33. Är någon för flere valdistrikt till riksdagsman utsedd, skall han ofördröjligen beståmma, för hvilket distrikt han vill kallelsen emottaga; och tråde för annat distrikt, der han vald blifvit, suppleant i hans stålle. 34. Intråffar förfall åfven för suppleant eller för alla, der flere valda åro; då Skall nytt elektorseller riksdagsmannaval förråttas, till fyllande af de rum, som lediga blif vit. s 35. Underlåter embetseller tjensteman att, i föreskrifven tid och ordning, iakttaga hvad honom efter denna lag åligger; stråffes efter omståndigheterna med böter, suspension eller tjenstens förlust. 36. söker embetseller tjensteman att, med lockande, tubbande eller hot, obehörigen verka på val, som i denna lag omtalas; miste embetet eller tjensten. Gör det annan, straffas efter allmån lag. 37. Vid val må ej andra tillstådesvara, ån de som i valet deltaga, så ock den eller de embetsmån, som med sörråttningen hafva befattning. g 38. Riksdagsman, som icke i råtter tid vid riksdagen sig inställer, skall vara sitt dagtraktamente för den tid han uteblifver förlustig och, såvida laga förfall ej visas kan, till statsverket böta ett lika belopp. 39. Riksdagsman må, i utöfningen af sin riksdagsmannabefattning, icke bindas af andra föreskrifter ån rikets grundlagar. 8 40. Är någon med åtgård vid röstlångds granskning eller valförråttning missnöjd, må han hos konungens befallningshafvande i valorten anföra besvår. Han skall för sådant såndamäl af ordföranden eller valförrättaren åska behörigt protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två dagar derefter bår till klaganden utlemnas. Klaganden må sedermera inom åtta dagar, efter det beslutet fattades, ingifva sina besvår till konungens besallningshafvande, som genast insordrar vederbörandes förklaring inom den för hvarje I ort brukliga kortaste tid och, efter förklaringens inhåndigande, sist inom nåsta dags utgång sitt utslag i målet meddelar. Den med konungens befallningshafvandes utslag missnöjd år, åge att, inom åtta dagar efter deraf erhållen del, till konungens befallningshafvande inlemna sina till konungen stållde besvår; åliggande konungens befallningshafvande att dessa besvår, jemte egen och vederbörandes förklaringar, till konungen ofördröjligen insånda, för att, i Dess högsta domstol, skyndsamt upptagas och afgöras. Ej må besvär, som ofvan sagde äro, anföras af annan ån den, som i granskningsståmma eller val deltagit, eller vid val under omröstning varit, eller genom beslut, som vid granskningsståmma eller val fattadt år, från Utöfning af röstrått blifvit utesluten. ( Den beväpnade freden. (Forts. och slut fr. n:o 147.)