Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1850, sida 2

och kan ej skildras för dem, som ej kunna kånna och fatta den. Derföre taga vi nu afsked af kyrkoherden Wallers, sedan vi blott som hastigast kastat en enda blick i deras boning, ett par år efter giftermålet. Ordning och smak råda derinne, utan lyx, utan öfverstöd; men hvad som år skönare ån allt annat, kårlek och lycka lysa ur makarnes vånliga blickar, och hvarje dag tacka de den Allgode, som sLisvit dem en sådan belöning för den långa pröfvotiden. Blicka nu in i det der lilla tåcka rummet till venster om salen med sina ljusa tapeter, sina snöhvita gardiner och de doftande blommorna; du ser då åfven en smårt, qvinlig gestalt, på hvars ljufva anletsdrag ligger ett uttryck af en oblandad sållhet, då hon nu plockar några saftfulla jordgubbar ur en liten korg och lågger dem på ett kristallfat, omgifna med en krans af blad och blommor, samt emellanåt sorskande riktar blicken på vågen, som kröker sig utanför prestgården. Sysselsatt hårmed, mårker hon ej att dörren öppnas, att en kraftfull man i sina båsta år intråder, förrån hon kånner sig omfattad af ett par senfulla armar. Ah, år det du, min egen Alfred! Jag stod just och såg efter dig och långtade att du