mm —— — — — ;mq;f, — na, skola vi göra en liten tur i trådgärden, der jag vill visa er mina blommor. Jag har alldeles undersköna georginer och flere hafva åndå vissnat under den långa tid ni behagat göra er osynlig.Ida dansade, lått som en hind, öfver sandgången till en herrlig blomsterparterr. -Kom och se, nå, skynda då. Har ni någonsin sett något så eudomligt, som den hår hvita med sina ljusröda kanter?Den kallar jag för Marie Antoinette, och se åfven på denna purpurfårgade, den heter Cleopatra. Men, min Gud, ni ser ut som en mumie, ni vill ej en gång bevårdiga mig eller mina blommor med en enda blick. Såg mig, hvad fattas er då, Waller?frågade hon allvarsamt och deltagande, i det hon nalkades ynglingen. Alfred hemtade djupt efter andan. -Tack, goda Ida, för er vålvilja; jag år djupt tacksam derför och vill uppfylla er önskan, samt såga orsaken till min föråndring. I mitt sådernesland kånner jag en flicka, en god, ådel flicka, som Jag ålskar högre ån något på jorden.(Forts.)