-Nå, Philip, sade en ung ig löjtnant till vården, ,låt höra, hvem du för i år utkorar till la reine des bals och till ditt hjertas herrskarinna, så vilja vi med fyllda glas dricka den Jyckligas skål2-Åh,, inföll en annan, hvem skulle det vål vara, om ej den lilla tåcka novisen i Amaranthen i går afton. Philip har gått igenom alla de andra, så att han måste nådvåndigt med sitt val falla på någon, af de nu intrådande tårnorna, och utaf dem tar vål den landtliga oskulden kransen, eller hur?Ja, hon var f—n så söt den lilla ungen i sin hvita slorsklådning och med den hvita törnroskransen på håret, sade en tredje, i det han stråckte sig på stolen, så att det brakade i den. Def vore allt en erdfring att göra. Kavall förbi.Hon såg, förbanna mig, ut som en vestal i sin hvita drägt,esade den först talande. -Ja, men f—n vet, hvar hon skall få reda på Vestas eld att vakta, v skrattade en. NRå, bror Philip, du såger ingenting, låt oss höra dina tankar hårom? Nej, tack, brer S. Synhuss går tillbakalSaken år den, sade Philip, med ett smålöje af sjelfkårlek, lekande på de tunna låpparne,,-att jag ånnu ej afgjort med mig sjelf,