Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1850, sida 1

A 1 VETE VER h: — tetet i Köpenhamn 1836 och erhöll sin Konungs tillätelse att nåmnde vårdighet emottaga d. 29 Juni 1837; liksom att han i Oct. s. å. jemte Med. Prof. A. H. Florman inråttade Lunds Stifts Central-Xykterhetsförening. från hvilken den sednare reformen i Sverige, som dock år någon, hemtade ett kraftigt stöd. vid det första centralmöte i Sverige 1835, hållet hos Dr. A. Sandberg i Madesjö nåra Kalmar, med 35 Prester bland 120 gåster och slera tusen åhörare, höll Th. en hpredikon, som gaf åt den nationalvigtiga reformen en nationalverklighet. Samma år utgaf han ett Försvar för Nykterhetssållskaperna, som mycket bidrog till dessa årens segrar på detta fålt. Med 1840 intrådde Th. på riksdagens sorum, der han alltsedan varit en hufvudman inom den liberala fractionen. Många hans gamla vånner af conservativ grundton tröstade sig dermed, att det kunde för det christliga folket i Sverige vara godt att på den s. k. liberala sidan hafva några, som ville conservera den lutherskt-evangeliska kyrkans tro, så att ej hår, vid en brytning mellan partierna, blott Prondhoner, Cabeter och Babeufer I i religion skulle anses för folkets mån i jordiska vålfårdsfrågor. Th. syntes ej vilja rLdur gera ett och låta samhållets vål bero på ett votum i en stridsfråga. Snarast synas han och de öfriga 1840 års mån beslutat att ridderligt hålla samman, gemensamt rycka fram I och gemensamt stå tillbaka för att se till hvad slut de omsider måtte kunna bringa de stora stridsåmnena. Ännu 1840 hoppades Th. kunna genom ett måsterligt tal på Riddarhuset, der alla fyra Stånden gemensamt discuterade representationsfrågan, vinna allmånna opinionen för classval. De conservative låto ögonblicket förlöpa. Ännu 1847 hoppades Thomander vid sidan af Ekholm (1845 års representationsförslag, det s. k. Ekholmska, var redigeradt af Th.), hvilken trodde sig kunna försäkra om Borgareståndets sympathi, vinna seger åt hålften classval sör ett Öfverhus, hälkten allmånna val för ett Underhus; solkombuden låto åfven det dgonblicket ila förbi, oaktadt Th. åter påminte om Sibyllan, som brånde den ena boken efter den andra, men åndå till slut begårde dubbelt i betalning för de ånnu obrånde. Men Konungens förslag, som vål hufvudsakligen fasthöll den) na halfveringsprincip, blef liggande till 1850. Ännu ha 1840 års mån ej deciderat sig. Vila de conservative åtaga sig åfventyret att förkasta förslaget, se de det nog helst, för att få försöka ett för dem kårare förslag, utan att dela ansvaret, om vida mera faller ån det kungliga förslaget. Th. har vid alla de tre riksdagar han bivistat varit ledamot af Statsutskottet och derinom haft sin största verksamhet och egt stort inflytande. Vid 1840 års riksdag var Cabinetiscassefrågan, som bekant år, en af de vigligaste. Den af regeringen tappade voteringen i statsutskottet tillskrifves bland röstande prester Thomander, Ödmann, Laurenius, Ahlqvist, Hallström. — Det vid samma riksdag på stat uppförda anslaget af 10,000 Rdr banko till understöd för lårda verks utgifvande och till företagande af vetenskapliga resor, tillkom genom en reservation af Th. vid Statsutskottets betånk:de om 8:de hufvudtiteln, men förtjensten af att det blef Riksens Stånders beslut tillerkånnes af Th. åt Thore Petr6. Mycket förtjent af kyrka och skola har Th. gjort sig genom sin verksamhet för åstadkommande af anslag både för folkskolan och de lårda bildningsanstalterna. Honom torde vål i första rummet tacken tillkomma för det stora anslaget till Elementarlåroverken vid sednaste riksdagen. Sielf ger Th. stor åra åt Borgareständets utmårkta liberalitet i den frågan och döljer icke heller sin erkånsla mot de 22 medlemmar af Bondeståndet, som röstade för anslåendet af 90,000 rdr bko, en tre I gånger större summa, ån den Konungen begårt. Förjensten af att anslaget beviljades, delas för öfrigt al W. Tersmeden, Ehrenstam, Gripenstedt samt alla Borgareståndets ledamöter i Statsutskottet, sårdeles Schartau. — Th. uppgjorde under riksdagen ett fullståndigt Förslag till Öfvergångsstat för samtliga elementarläroverken i riket, baseradt på Statsr. I Sillverstolpes och af denne sedan öfversedt och i vissa punkter åndradt. Då det ofta i tidningar låsits, att Th:s indående i statsrådet varit i fråga, torde den I upplysning böra meddelas, att sådant ej varit håndelsen mera ån under riksdagen 1841, då srån en viss sida vouverturer i den syftnin