— — — ::zfyoiqy p e ar genom -Dagligt Allehandas grå synglas, set år, att i fall interessena spela en rol i po) itiken (och Gud nås erfarenheten visar, att len år alltför betydlig i folkens vålfårdsangeågenheter), så utgör denna samling af inbörles interesserade, liktånkande och beslågtade, en så kompakt massa emot de stackars spridla medborgarne med indirekt valrätt, att dessas underlågsenhet år afgjord, äfven om de måktige ej kunde utöfva så stor inslytelse på edektorernas val, som de onekligen kunna, samt om stådernas val, med den absurda röstkalan kunde tånkas blifva någorlunda liberala. Deremot har man, genom såttet att ur vallångderna sammandraga de röstandes antal och röster till de medelbara valen genom elektorer, så att icke de mångfaldiga vexlingarne ifrån f:dels röster till 2 hela röster å landet, samt n:dels röster och 4 hela röster i ståderna blifva synlige, utan endast de förut lätt insedda ståndsproportionerna, alldeles betagit allmånheten möjligheten, att någorlunda hbedöma beskafsenheten af den större, och hos oss till största delen genom privilegier och tysta monopoler tillkomna samt vidmakthållna förmögenhetens öfvermakt vid dessa val, hvilken likvål i många orter blifver mycket betydlig, och genom de stora valdistriktområdena, som blifva en följd af det ringa antalet valdistrikter (70 i hela riket) kommer att ansenligt gynnas, då afstånden medföra svårigheter för de mindre bemedlade, att infinna sig vid valen. Det år derföre endast af de få fullståndiga uppgifter om rösternas fördelning i hela och bråkdelar, hvilka några landsortstidningar redan meddelat, som man kan se råtta missförhållandet; de officiella sammandragen fördölja det helt och hållet. Hvad emellertid dessa ej kunna fördölja, år den principlöshet och de missförhållanden, som beståmmandet af elektorernas antal efter hela rösternas antal, i stållet för efter de röstandes, måste medföra; och hvilket utvisar, då man ser att t. ex. Upsala låns röstegande befolkning, bestående af 3,720, har rått att vålja 84 elektorer, då Stora Kopparbergs 17,600 röstberåtligade blott få vålja 87, att en dalkarl vid valurnan blott gåller omkring å:del mot en Uplånnning, samt att i Skaraborgs lån 11,800 röstegande vålja 179 elektorer, då Wermlands ungefär lika röstande allena få vålja 67, så att Westgötens röst betyder nåra tre gånger mera ån Wermlånningens. Om nu också det kan antagas, att fårre elektorer, i deras egenskap af ombud, kunna vålja lika vål som flera, så år det likvål tydligt, att missförhållandet icke år utan sin fara; i synnerhet då man ser sådana fall, som t. ex. i Westerbotten och Norrbotten, der 4,580 röstegande i det förra och 3,840 i det sednare lånet, i följd af det ringa röstantal, de genom den mycket hemmansdelade jorden ega, nödgas lemna hela sin valrått, till endast mellan 20 och 30 elektorer. Icke nog att de sålunda icke hafva hvar för sig tredjedelen af den betydelse vid elektorsvalet, som t. ex. allmogen i Stockholms sån, så inses lått, huru vederbörande kunna I utdfva inflytelse på en så ringa elektorssamling, som i de norra valdistrikten kommer I tillsamman. rr —— — 2— As a5,