— —— ——— IIxarjehanda. En satal glömska. Vid den verldsberömda tillaragelsen, då Sabinskorna blefvo bortröfvade i Rom, skall en närvarande Sabinare i förtvislan hafva utropat: — Ack, jag olycklige! hvarföre har jag just denna gången glömt att medtaga min hustru. Tvetydig uppmårksamhet. En bytimmerman låt temligen långe vånta på en bestålld galge, så att man tillfölje deraf måste uppskjuta en deliqvents afråttning. Timmermannen blef derföre kallad till fogden, som med barsk stämma röt emot honom: — Ni lathund, hvarför har ni ej ånnu lemnat ifrån er galgen? — Ack — svarade den förskråckte handtverkaren helt ådmjukt — hade jag bara vetat, att galgen var för ers nåds råkning, så skulle den visst för långesedan blifvit fårdig. Pikant misstag. En tysk postgumma hade af ett fruntimmer på den ort, der hon bodde, fått sig uppdraget att i en musikhandel köpa ett håfte af -Tre sånger af Stahlknecht. Gumman gick också mycket riktigt in i boklådan och begårde -Tre sånger för en Stallknekt.v 33 ii —