nu nyligen församlade deputerade från Handtverkslöreningarne aseifvit, ett sörslag, som år egnadt att i vårt samhålle våcka mera ond blod, ån snart sagdt alla andra reaktions-planer, hvilka nu en tid bortåt varit mårkbara; och som möjligen kunde leda till sådant, som de, vi vilje tro det, mera inskrånkte ån elake upphofsmånnen hvarken kunnat inse eller anat. Det år ej gerna tånkbart, att regeringen kan lemna ringaste uppmårksamhet deråt, oaktadt det påstås, att inom den högre administrationen det skall finnas några af de gamle starrblinda reaktionårerne, som gifvit deputerade något båttre hopp, ån de låra sått af konungen sjelf, då de öfverlemnade petitionen. Det vissa år, att hvad ån dervid må göras, skall den offentliga meningen om detta i ordets fulla betydelse lumpna försök, att till några få personers på det hela missförstådda egennytta uppoffra vår unga, raska, idoga och efter upplysning och vålständ stråfvande manliga arbetsklass, snart uttala sig så allmånt, så beståmdt och allvarligt, att det måste och skall stranda emot folkets sunda förnuft och kånsla för menniskorått och menniskovårde. De mån, som satt sig i spetsen för ett sådant förnustsvidrigt och råttshånande försök, få då ursåkta, att se sina namn utsatte för en ovilja, som år alltför naturlig för att kunna modifieras af annan kånsla ån föraktet; och allmånheten skall deremot såkert hålla de få ibland deputerade råkning, som vågat reservera sig emot de öfriges obetånksamheter. Vi endast beklage, att de eftergifvit det ringaste, och icke alldeles skiljt sig från den krassa egennyttans och godtycklighetens representanter. ,d!::3nn33n