—22k. — —k——— stackars mannen, kunna vi börja beråttelsen om ett och annat interessantare. Söndagens möte af den s. k. fria arbetsklassen, för att besluta en kontrapetition mot de srån handtverkssoreningarne hitsånde s. k. deputerades ansökning om försörjningsråttens inskrånknins, m. m. var, oaktadt platsens aflågsenhet och regnskurarne, talrikt besökt och ett ganska förståndigt beslut ang. petitionens innehåll fattades. Allt gick stilla och ordent ligt och någre föredrag voro rått lyckade. I går hölls en ånnu talrikare sammankomst af sjelfva borgarne hårstådes, i anledning af de ovanligt förhöjda skatter, som i år blifvit dem ålagda. Jag har ofta, i mina korrespondensartiklar, omnåmnt att hufvudstadens finanser åro i en ganska besynnerlig stållning, såvål i afseende på utlagornas fördelning, som på deras anvåndande, redogörelse och kontroll. Nu åndtligen har man. beslutat att begåra regeringens uppmårksamhet till saken, och en vald komite skall utarbeta förslag till petitionen. Men åfven det kan ingenting utråtta, om ej Stockholms stad kan befria sig från det besynnerliga, lokala, beroendet af en myndighet, som effektivt utöfvar, i direkt beröring med konungens person, en mot allmån svensk laglig ordning stridande makt? Antingen måste hela öxersläthällarembetet omorganiseras och så ny instruktion, eller ock måste Stockholm så vålja för året sin öfverståthållare, liksom London sin lord Mayor.