Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1850, sida 2

Utrikes Nyheter. PREUSSEN. Attentatet emot tryckfriheten år nu fullbordadt. En slags censur år återinförd, ehuru inga speciella censorer blifvit utnåmnda; men de förra censorernes göromål utöfvas af regeringspresidenterne och postverkets tjenstemån. Den nåra nog vigtigaste af de friheter, folket tillkåmpade sig i Mars 1848, år, redan tillförne inskrånkt och stympad, nu så godt som tillintetgjord. Ett lika jerst attentat till, och ett envälde, våärre ån det som existerade före 1848, trycker med sin förkrossande tyngd det preussiska folket! Folkets fiender, reaktionårerne och pietisterne, kunna verkligen anse sig stå i förbindelse till konungamördaren Sefeloge, hvars attentat blifvit de styrande en efterlångtad och således vålkommen anledning att bringa till utförande sin såkerligen långe nårda plan till ett attentat emot pressen. Sefeloge var ju också en medlem af Ireubund-Det parti, af hvilket Treubundår en så pråktig utvext, skulle åfven visst icke hafva någonting deremot, om Sefeloge funne efterföljare, blott deras dåd slogo lika fördelaktigt ut för reaktionen som Sefeloges attentat. De statshandlingar, som hafva afseende på åtgårderne emot pressen, åro trenne. Den första år en af samtliga ministrarne undertecknad den 4 Juni daterad inlaga till konungen, hvari man först och fråmst söker motivera de steg, som skola tagas emot pressen. sedan föresläs de ätgårder, som anses båst skola leda till målet; slutligen kommer ett jesuitiskt ordrytteri, hvarmed åsyftas att visa, det de föreslagna åtgärderna icke stå i strid med den oktroyerade författningen. Motiverna åro ganska skrala och knapphändiga; det ordas, som vanligt, om pressens otyglade sjelfs—— —— — —