Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1850, sida 2

betare, hvilka från barndomen dertill vanda, till billigt pris lemna sina specialfabrikater. Fabrikörerne göra ofta intet annat, än sammansåtta de från olika håll håmtade partiella stycken, hvaraf deras -Spielsachenbestå. Dessutom fordras det hos sabrikören uppsinningsförmåga, skönhetssinne, och hos många Spielsachsfabrikanten icke så liten insigt och öfning i tecknologien. Skulle något för Sverge göras i detta afseende, måste man införa en hel liten koloni af Spielsachsarbetare med en eller par sabrikörer i spetsen eller också skulle en svensk koloni der bosåtta sig några år. Lefnadskostnaden, arbetslönen år så ringa i och omkring Nurnberg, att flere sabrikanter, oaktadt de hörde det högre pris, hvartill de kunde försålja sina varor i Sverige, dock misströstade om, att, i håndelse de skulle bosåtta sig, kunna berga sig, åfven om de fingo resan fri från sitt eget fådernesland. Med tillhjelp af hustru, barn och vanligen 3—4 lejda fattiga fruntimmer eller ynglingar, som nyligen lemnat tecknings-söndagsskolan, göra de sina arbeten. Man låser på en skylt med stora, gyllene bokståfver: sabrik för leksaker, man ringer på portklockan, slipper in och ser sig om efter fabriksbyggnaden. -Hvar år sabriken?--Hår, min herre,och så förer vården den fråmmande in i nårmaste rum,