— ———— Fullt skydd för hvar och en, att utöva I den religion, till hvilken han bekånner sig; trosfrihet. Skydd för fri produktion och fri handel; båttre skydd för egendomen; ingen skatt (ty den begår en del af egendomen) utan den skattdragandes hörande och medgifvande. Undergifvenhet endast under lagarne och den lagliga ordningen. Fullkomlig rätt att såtta sig emot en olaglig maktutöfning och emot olagliga begår, åfven om de komma ifrån I den lagliga dfverheten. I Blott undergifvenhet under sådana lagar, i hvilkas stiftande hvarje medborgare haft del, och en sådan statsinråttning, hvarigenom den offentliga meningen blir uppsamlad och såsom lag ansedd, deh hvarigenom åfven det offentliga förnuftet och den sorgfålligt bildade offentliga meningen, blir skyddad emot en grundlös och passionfull mångdens I mening; således regering med folkombud. Såkerhet emot absolutismen d. v. s. emot våldets godtycke, antingen detta år hos en enskild eller hos mängdenFolkets råttighet att kontrollera anvåndandet af statsmedlen. Råttighet att fritt församlas för att rådslå ölver statsangelågenheter; petitionsrått. Folkets tillbörliga andel uti lagens skipande; skydd emot en endast formell råttvisa: jury. Allmånna och lagenligt organiserade domstolar; inga undantagsdomstolar. Den oskyldigt anklagades skydd, i synnerhet vid fråga om statsförbrytelser, emot den såsom åklagare upptrådande statsmakten; den anklagades försvar genom en råttslård. Råttighet att förena sig för uppnående af något religiöst, sedligt, industrielt, vetenskapligt eller politiskt mål. Politisk jemnlikhet; afskaffande af alla företrådesråttigheter som den ene har framför den andre. Minoritetens skydd emot majoriteten. Såkerhet att folket erhåller fullkomlig kånnedom om sin regering; offentlighet vid alla domstolsförhandlingar, vid behandlandet af sinansfrågor och öfver hufvud vid allt, som, utan att skada staten, kan vara offentligt. Faolkbevåäpning. Årmeens skyldighet att lyda den civila myndigheten; ingen eller blott en liten stående I arm och anslag för densamma endast under kort tid. Skydd emot statens dödande öfvervigt vid kommunala angelågenheter: kommunens förvaltning genom egna ljenstemån. Lagens herravålde ölver hvar och en, öfver krona så vål som borgare; derför ingen rått för staten att eftergifva skyldigheter. Ålt detta följer, der en skrifven stattförfattning finnes, domstolens rått att förklara det en utgifven lag strider emot grundlagen; såkerhet att folkviljan slutligen blir den segranI de, och derföre den verkstållande makten beroende af skattebevillningen; regering genom mån, hvilka åro förpligtade af grundsatser och reglor uppkastade och antagne af, majoriteten men äro oberoende af den Lerkstållande makten, af den enskildes ränkor eller af en förvaltning, hvilken icke bildar något likartadt I helt. aaSAA — —ö—ä—