Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1850, sida 3

det, och låt det, såsom ett godt byte, med förnöjelse glida ned i sin ficka.-Vålan, jag skall troget förvalta det, och för edra barn år det alldeles tillråckligt att vid hvarje vårdshus under resan köpa semlor och brånvin. Resten deraf må vara för min trogna omvårdnad. Men skynda er nu och tag afsked! Vi hafva långt att fårdas!-Förbarmande!jemrade sig Isidora vid den kånslolöses fötter.-Lemna mig gossarne eller tag mitt lifl och fast slingrade hon sig omkring de gråtande små, och ropade: rendast döden skiljer oss åtl: Men Paula, som bakom krigarnes ryggar, då alla ieke utan spånning åsågo upptrådet, hade genom ett fönster smugit sig ut, nalkades nu i spetsen för byns innevånare (ehuru beklagligen blott få mån råknades bland dem, då nåstan alla voro fallne i kampen för den heliga saken) för att för den ålskade frun våga en kamp på lif och dåd. Hvad!skrek ryssen, -öppen resning? Ha, slå hundarna ihjäl med kolfvarne, och ni der, slit pojkvalparna från den vansinniga qvinnan!Med knuten näfve stötte han nu de olycklige bort ifrån sig och soldaterna slåpade de