Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1850, sida 1

aAa22 —— — gossarne lyssnade. Tånk om det år Ignaz,ropade de och rusade på dörren. Sielva grefvinnan skyndade håftigt af glådje upprörd från stolen, utan att ett ögonblick betånka, att den försigtige gamle svårligen kunde med sådant buller anlånda, då Paulas dödsbleka ansigte blickade in i kammaren och snart tillintetgjorde alla illusioner. Ryska soldater!ropade den intrådande nåstan andlös. . Hvad år att göra ? es Vill ni gåmma er i kållaren, eller skall jag ropa grannarne till hjelp och tillspårra huset?Med hastig fattning gömde lsidora den förrådiska bondarästen och sade: -Lugna dig! Hvad har vål jag att förlora? ... Förehafvandet med vår flykt anar såkerligen ingen, min frihet vill man efter all anledning icke mera förnårma; eljest hade man då gjort det förut; det år såkerligen intet frågan om annat ån inqvartering.O, nej. nej! min svårson kommer der genom trådgården ned ifrån byn; han frågar efter er!Då har jag kanske nu att uthårda ett nytt förhör rörande min makes vistelseort; man all söka utforska och straffa om jag år i hemligt förstånd med flyktingarne, såsom de