Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juni 1850, sida 2

NA FREE MO ning att lefverera flere sårskilta pataljer, i stållet för en enda hufvuddrabbning: Aftonbladet bör sålunda först afvåpnas, dernåst landsortspressen och slutligen allmånna opinionen. Utgången kommer nog att visa om I denna operationsplan eller någon annan leder till målet. I de sednaste nummern af sin tidning har hr Prytz flera gånger låtit påskina att hr Sandwall vill ruinera honom i ekonomiskt afseende. Ingenting kan, på samma gång vara Lä . . . . . . I oråttvisare och orimligare ån en dylik insinuation. Hvem har framkallat katastrofen och bringat sakerna på den punkt der de nu stå om icke hr Prytz? Herr Sandwall har under hela sin lifstid aldrig fikat efter materiel vinning för egen råkning. Hvad han kunnat disponera har han stådse användt till besordrande af sådane företag och sådane id6er, som han efter sin dfvertygelse ansett nyttiga, och hvar och en som naårmare kånner honom, vet att han mera gagnat andra än sig sjels. Men åfven förutsatt att herr Sandwall vore så krass, vore så egennyttig som hr Prytz låter påskina, så borde dock hr Prytz inse att hr S. icke för sin person har hvarken nytta eller skada af processens utgång, emedan allt hvad som kan vinnas tillfaller hans kreditorer och icke honom. Striden å hr Sandwalls sida afser icke penningeförvårf utan uppråtthållandet af en råttsprincip och af hans egen tillvaro som politisk person. Herr Prytz hot att skandalisera hr Sandvall, skånka vi det afseende detsamma förtjenar. Vi hoppas att den tid skall vara aflågse, då vi behöfva försvara oss med smutsiga vapen. Vi meddela under rubrik Alentalelden af hr Prytz på hr Sandvwall uttagna genståmning in extenso, helst hr Prytz sjelf vaI rit så blygsam, att han ännu icke med ett enda ord omnåmnt densamma i -den åttonder. Nåsta måndag förekommer till slutligt afgörande frågan om polisens organisation. Hvar och en som tagit del af herr polismästaren Norins ändamälsenliga och vål motiverade förslager, och hvar och en som har ringaste begrepp om den komunala andan i G66— thebors, kan icke tvifla på utgången. — -bDagligt Allehandaklandrar, att det representalionsförslag, som Professor Wingquist i Upsala utarbetadt, på de af Anmänna Resormmötet i Örebro antagna grunder, och som nu år under tryck, samt kommer att vid I det blifvande sammantrådet i Örebro den 18. dennes utdelas, icke förut blifver bekantgjordt, på det att allmånheten skulle få del deraf innan mötet. Det inses lätt, att detta klander blott år en fortsåttning af -Aftonpostmäåstarnesdagliga sysselsättning att på Allahanda sått söka motverka allt, som går ut på att bereda framgång åt ett annat förslag, ån det nu hvilande, i håndelse detta, såsom troligt år, afslås. Då det år Reform mötets åndamäl att bereda ett sådant förslag, och detta förslag I vål icke kan få namn af Reform-mötets, förr, ån det af mötet pröfvats, samt de möjliga åndringar, som anses behöslige, blifvit tillvågabringade, så synes det vara nog barrockt, att utgjuta galla mot mötet. för det att det icke bekostar en kostsam utdelning af förslaget till kreti och pleti, innan det blifvit diskuteradt och antaget. Vi fråge -Fstonpostherrarneom ej det då vore mera skål uti, att Regeringen gaf offentlighet åt t. ex. alla statsdepartementens utlätanden och förslager, innan de söredragas i Statsrädet. De beslut som der sattas blifva olyckligtvis, efter hemligheten, gåhande. Reformmötets enda påsöljd år ett förslag, som endast såsom sådant lemnas i allmånhetens ö hånder, och som det sedan ankommer på allmånna opinionen att understödja eller lemna åt glömskan. En journal -IÅtlas,som alltid år vål underråttad om det, som tilldrager sig i Ålgier, publicerar ett ganska besynnerligt bref från dHaufpool till deneralguvergören i Ålsier. vi villje meddela detsamma sör våra låsare, för hvilka det, i anseende till syskontycket med vissa företeelser inom vår armåe, kan medföra sina enyttiga lärdomar. Bresvet lyder sålunda: Jag önskar begagna mis af omorganiscringen af ofsicercorpsen för att från dess leder aflågsna alla skadliga och förhatliga ele menter.Ibland officerare och underofficerare finnas me niskor, som icke förena personlig vårdighet med bildning, tillgifvenhet, politisk och enskild moralite, nödvändige vilkor under alla förhållanden.Nin bestämda afsigt år att den ombildade