skansar, likasom krig och militåriska fårsigtighetsmått utgjorde Europas normaltillstand. Alla stora ståder i Österrike åro nu försedda med fullåndade och oöfvervinnerliga sästningsverk. De vid Milano och Wien åro i tillvåxt; det sistnåmnda, ett fullkomligt citadell, år uppsördi emot staden. Pressburg skall få ett annat; fåstningen vid Buda skall iståndsåttas; Spielbergs, nåra Bruun utvidgas. Krakau skall inråttas till en sästning af första rangen. Himlen vet hvad allt detta kommer att kosta! Arad och Temesvar skola likaledes göras ointagliga. Hårtill kommer, att Triest skulle befåstas åt sjösidan och erhålla en vidstråckt arsenal, likaså Pola. Ibland andra sina planer i samråd med Ryssland, åmnar furst Schwarzenberg åfven att göra Öterrike till en fruktansvård sjömakt. Det enda hindret för upplifvandet eller fullbordandet af dessa föråldrade militår-statsplaner, år den fullkomliga omöjligheten att finna penningar, till och med för betåckande af statens löpande utgifter. Hvad dessa löpande utgifter voro och åro, skall det följande utvisa, det år en åskådlig tabell för hvarje år: Inkomst Utgifter Armcens underhåll Ar mill. slor. mill. slor. million. sloriner. 1831 121 150 78 1832 127 167 68 1833 128 150 63 1834 129 150 63 1835 129 144 66 1836 136 140 52 1837 144 132 50 1838 141 135 530 1839 144 137 50 1840 146 141 53 1841 146 144 55 1842 149 154 52 1843 150 147 53 ö 1844 150 151 50 1845 150 154 50 1846 154 161 57 1847 151 192 61 Således har under 17 fredsär, från 1830 till 1847, statens deficit uppgått till den betydliga summan 155 millioner sloriner. Österrikes skuld ökades hvarje år från 1818 med 20 millioner, hvarunder råntan vexte till 30 procent. För denna stat, hvars financer voro i sådan oordning, kommo nu de förfårliga håndelserna år 1848, hvilka ej allenast minskade dess inkomster, utan mer ån dubbelt ökade dess utgifter. Resultatet visade sig åfven vid alla slags sinanciella transaktioner. Banken, helt och hållet i regeringens våld, tvingades nu att göra förskotter och dess reseryfond led en betydlig skada genom beloppet af de utgifna noterna. Sommaren 1848 upphörde följaktligen banken att inlösa sina papper, och premierna på silfver steg småningow till 20 procent, på guld till 273 proc. Äfven kopparmyntet försvann ur cirkulationen. I afsigt att förekomma stoppning i all handel, utgaf regeringen noter af 4 och 2 s. vårde, hvilka allmånheten fann nådigt att dela i 2 å 4 delar för mindre uppköp. Äfven detta var ej tillråckligt, och nåstan alla minuthandlare voro nådsakade att vid vexling utgifva förbindelser och anvisningar. Regeringen utsånde nu noter af 4 och 21 ds. vårde; och slutligen utkommo zwangnoten (tvångsnoter). Sådant år pennigevåsendets tillstånd i Österrike, under det skattkammaren ej ens förmår bekosta Kejsarens dagliga utgifter och jernvågsresor. Och likvål hotar denna stat med krig, ja, till och med söker hjelp hos oss för underhållandet af sina ofantliga armåer. Detta år emellertid blott en tafla af det allmånna elåndet: de enskildtes lidande år i proportion. I Ungern och Galizien beslöt den sednaste revolutionen det jordegarne skulle förlora råttigheten att begagna bönderna till arbete, men tillika erhålla skadeersåttning derför. Nuvarande styrelsen har icke utbetalt någon sådan. Jordegarne, utan både kapital och arbetare, hafva derföre lemnat halfva landet obrukadt. I Lombardiet hafva de lidit lika stor skada af de positiva utpressningarne; och likvål år jorden den enda kållan till rikedom. Äfven Böhmens och Måhrens manusakturer åro stoppade: Ungern erbjuder dem icke mer någon assättnins, Dessa folk hafva nått och jemt sitt lifsuppehålle; och djupt ångra nu Slaverne i Böhmen den dag, då de bistodo Österrike att underkufya det rika och oberoende Ungern. sjelfva verket år hela Österrikiska moharkien slagen med lamhet. All egendom utan vårde, och jordbruket minskadt åtminstone med tredjedelen. De af regeringen upptinkta medel för detta olveklioa näralvficka