ö slitiga bergsmån, att uppgräfva dess skatter. Steffens kom med sin bergsmannavetenskap och sitt varma sinne. I detta land finnes guld!tycktes han såga och nu uppgick för Oehlenschlåger ett ljus öfver det, som låg och rufvade i hans sinne. Under ett samtal med Stessens, som varade från kl. 11 f. m. till 3 om natten fick han sigte på de gömda guldstrecken i sin sjåls djupa schakter. Huru många sköna och herrliga verk kommo ej nu, under få år i dagen! Thors resa till Jotunheim, Aladdin, Balder den gode, Vaulunder, Palnatoke, Hakon Jarl, Axel och Valborg, Correggio, Langelandsresan, förutan en mångd romancer och sångspel. Hvad han var kraftfull, lefnadsfrisk och glad! och hvad folket blef förtjust vid dessa forntidssagor och fantasibilder i sin nya, sköna form! Hur förnam det ej lifvet i sitt innersta våsende vid att blifva bekant och försonadt med dess lust och nöd, och hur stärktes ej i enighet och broderlighet mot de öfverhångande stormarne! Och likvål kostade det kamp. Oehlenschlåger trässades ej blott af kritiken — hvilken för det åkta snillet år en strid, hk Einheriernas i Valhalla, der de banehugg, som tillfogas kåmparne, endast döda för en dag, hvarefter de uppstå starkare att ånyo begynna leken till fröjd för de höga gudar — men