Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1850, sida 1

och jemvål rikets högloflige stånder pröfvade råttvist och allmånnyttigt att då afslå sökandernes anhållan, ånnu oföråndradt bibehålla hela deras giltighet. I afseende på båda sörslagen utbedja vi oss emellertid underdånigst att ytterligare få tillågga några anmärkningar, dem vi hoppas Eders K. M:t vid nådig pröfning skall finna vålgrundade. Den sökta tullfriheten år icke mindre oråttvis i afseende på nybyggda ån på åldre fartyg, jemvål om Eders K. M:t skulle medgifva tullfri införsel uti riket af räämnena, hampa och lin, hvarom såkanderna åndtligen funnit sig föranlätna att nu också anhålla, på grund, såsom det vill synas klander deras glömska af insörselslullen å des sa artiklar förra gången ådrog dem. Det år dock ej nog att fåsta afseende på införselstullen hår. I Ryssland existerar åfven utförselstull å dessa rååmnen, den sabrikaterne utaf desamma icke åro underkastade, och fastån denna utfårselstull icke år hög, utan blott emellan 55 å 60 kopek silfver på hampa pr 10 Pud, (380 sv. skålp.) samt ungefår 80 kopek silfver å samma qvantitet lin, så år den dock tillråcklig att såtta svenska förådlaren i en ofördelaktig stållning emot den ryska, och att göra en införselstull hår å ryska fabrikatet, för att motvåga utförselstullen å rååmnet i Ryssland, lika nådvåndig, som billig och principenlig. Men, på sått vi redan förra gången frågan förevar, hade nåden att upplysa, häcklas i Sverige all hampa som anvåndes till tägvirke, sör att åstadkomma ett sullgogt och hållbart garn, hvilket deremot i allmånhet icke år fallet med ryska tågvirket. Vid håcklingen bortgår minst 20 procent af hampans vigt, som år förlorad för svenska tillverkaren, och denna omståndighet bringar honom ytterligare uti en underlågsen stållning till den ryska, och såtter den sednare i stånd att i samma mån afsåtta sin vara till lågre pris; och för att skydda svenska förådlaren emot denna oundvikliga nackdel och jemna tillverkningspriset påkallas följaktligen ytterligare några procents tillågg till införselstullen. Den vådligaste konkurrensen, utom Rysslands, är i öfrigt för oss att besara ifrån England, hvarest en fullkomligt afgistsfri införsel af alla rååmnen och lissmedel, en ofantlig kapitaltillgång med vida lindrigare rånta, båttre ordnade och mindre förlustbringande kreditförhållanden, tillverkningarnes drifvande i en utöfver all jemförelse större skala, som i långt högre grad tillåter arbetsfördelning och anvåndning af mekaniska krafter, jemte flera andra omståndigheter böra såtta fabrikanten i stånd att åfven i vår våg åstadkomma sabrikhatet till lågre pris ån hår. Men om man ock ej skulle vilja gå in på någon skyddande införselsafgift för att kompensera sist anförda för oss och Sveriges industriidkare i allmånhet ofördelaktiga förhållanden, emedan de direkte tråffa endast fabrikanten emot hvilken den hjertlösg invändningen, som likvål får heta liberal, rått ofta höres att han må skyll: sig sjelf, då han inlagt sitt kapital uti en rörelse som naturligen icke bår sig; om, såga vi, vi åfver för tillfållet skulle låta denna invåndning gålla allt hvad den gålla kan, derföre att der blott angår oss personligen uti vår egenskaj af sabrikanter, så lårer man dock icke kunn ESR OSRRRSMOSETTASEESRANENS VÄNERNS EEE VERSA TES ARNE af det högst befogade