Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1850, sida 2

En mångd trådgärdsmåstare skötte med största omsorg de herrliga blomsterrabatterna. De blommor, hvilka började luta mot sin stjelk eller mista sina blad borttogos för att ersåttas af nya. De rosor, hvilkas glans och vällukt förstördes af årstiden, utbyttes mot andra, mera öfverensståmmande med den stundande tidsvexlingen. Han inandades violblommans ålskliga vårdoft med samma glådje som den friska Vällakten af höstens kaprisolium. Han hade gjort bekantskap med trådgärdsmästarne, och det var icke utan att han hade ett visst inflytande vid planteringarne. Hvad mig angår, egde jag Luxembourg. Vårt förhållande med de båda trådgårdarne var detsamma. Jag har ofta gifvit honom frå af de blommor, han tyckte om hos mig, i utbyte mot andra, som behagade mig hos honom, och trådgårdsmåstarne gingo gerna in på dessa byten. I Luxembourg kånde mig svanorna i bassinerna. Jag fåster mindre uppmårksamhet vid den samiliaritk, som visades min vån af svanorna i Tuillerierna, emedan deras ynnest år låttare att erhålla och man kan utan oråttvisa påstå att dessa stålla sig in med alla menniskor.(Forts.) r2.