Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1850, sida 1

I Hospitalskyrkan: Landtbom. Korrespondens. Stockholm d. 7:nde Maj. Hår år på en gång så litet och så mycket att beråtta — så litet allmånt, vårdt ,uppmårksamhet och så mycket i enskildt våg vidunderligt, att jag kanske gjorde båst uti att icke beråtta något alls. Men då man Önskar att åndock få veta det ringa eller enda nytt, som finnes, vore det ju ogent att ej omtala det. Jag anser mig derföre böra nåmna, att kronprinsen återförvåntas redan den 14:de eller 15:de dennes; att hans blifvande gemål kommer att afhemtas från Lubeck af en svensk ängfartygseskader; att prinsessan kommer att landstiga hår, å Djurgården, och först begifva sig till Haga lustslott, derifrån hon intågar till förmålningsceremonien: således nåstan allt lika med hvad 1823 ågde rum, då nuvarande drottningen hitkom och förmåldes; att alla förberedelser utvisa, att meningen år att Selfva vigselakten kommer, såsom förut nåmndt blifvit, att ske den 19:de Juni — tjugusjunde årsdagen af konungens och drottningens förmålning; samt att allt uppbjudes för att göra festerna lysande. Man tror ånnu, att prinsessans nårmaste anhörige hitkomma och qvarblifva till åtminstone Juli månads slut, eller början af Augusti. Om man således har. litet att beråtta från hofvet, så har deremot ånnu icke mycket afhörts angående de förberedelser, vår regering skulle söra sör den nåstblifvande riksdagen. Det såges vål, att åtskilliga lagförslag åro under utarbetning och att på några mycket funderas. Men förmodligen vill man vål föga företaga, då det påstås, att: ministeren verkligen ånnu lefver i det hopp att se det nya representationsförslaget genomdrifvet, för hvilket nu alla slags drifljedrar spånnas, och som då skulle göra nådigt, att efter den blifvande representationen låmpa regeringssystemet. Då man med de gamla stånden endast kan framkomma med stationåra förslager, skulle man naturligtvis, om representationsföråndringen blefve i den nya hierarkiska, byråkratiska och plutokratiska andan, kunna våga på litet mera reaktionåra — och det år således ej vårdt, att nu framkomma med mycket till nåsta stånder, ty då blottade man systemets innersta tankar och traktan. vidare angelågnare blir det att bara tånka på, huru man, genom talmanstillsåttningarne och sammanhållningen af de -konservative samt gråk skall lyckas disponera utskotts valen och några ståndsmajoriteter, för att afvånda farorna af rådgifvareansvarighetens ifrägasåttande samt genomdrilra anslagen. Allt det dfriga år ej så vigtigt! Hår beråttas, att i vissa landsorter stora anstrångningar göras ibland bondeståndet, af prester och embetsmån, för att vinna det ståndets ledamöter för det hvilande förslaget; hvartill naturligtvis erfordras för det första att af böja valet af de riksdagsmån, som vid 1840, 44 och 47 årens riksdagar visat sig inse vårdet af med norrska representationen mera Ofverensståmmande former, samt förklarat sig för personlighetsprincipen, endast modifierad af sjelfståndighet och deltagande i statsbördorna. Att lyckas hårmed, torde dock blifva svårt nog; och i alla fall, om ock nya mån komma, går det med dem, som med de gamla. Hos vår allmoge finnes en god portion sundt förnuft och fårdighet att enkelt uppfat