Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1850, sida 1

2 — Uppmaning! Tidens ur har redan långt framskridit; men mycket arbete återstår, och skall detta medhinnas före aftonen, gåller det att anstrånga alla möjliga krafter. Det anstår ingen, minst en lärare i församlingen, att stå såsom en sysslolös åskådare af hvad sig omkring honom tilldrager. Nej, verka måste man. Fåltet år stort och arbetet ma tpåliggande. Ett riksmöte tillstundar, vid hvilket, såsom vanligt, årenden af största vigt förekomma till asgörande. Icke böre vi obefordrade långre sitta hemma i stugan med korslagda armar; ut måste vi något hvar, ty den har blifvit OSS för trång. Modren Svea har råttmåtiga anspråk på sina söners verksamhet, på handlingar, sådana, som höfvas deras börd. Redan hafva några af våra kamrater begifvit sig ut på stridsfåltet, och sastån deras antal varit ringa, har man likvål sett en lycklig följd af deras bemödanden. Derföre, bröder komministrar, eller, om man så heldre vill hafva det, kapellaner, adjunkter, skollårare, med få ord alla obefordrade inom det ecklesiastiska ståndet, upp! låtom oss stålla oss i ledet och strida för allmånt vål! I god tid böra vi gdra oss i ordning att för blifvande riksmöte utse ett ombud, som under detsamma framlågg er våra önskningar och våra tankar. Råcka vi hvarandra en gemensam, kraftig brådrahand, så blir kostnaden för en representants underhåll vid riksdagen ej synnerligt stor, åfven om den beråknas till 3 r:dr b:ko för hvarje dag, han derstådes vistas. Vi skola icke tro, att vetandet, redligheten och kraften uteslutande hafva sin bostad på höjderna; åfven i våra dalars djup åro de att finna, undanskymde, men redo att verka för det godas sak. För beredande af framgång åt det söretag, denna uppmaning afser, år nödigt, att någon obefordrad broder, som uti ifrågavarande afseende hyser samma tankar, som undertecknad, ville utfårda en lista, hvilken genom vederbörande kontrakts-prosts expedition komme att cirkulera bland bråderne inom hvarje af stiftets kontrakt till påteckning, på det att man sedermera, efter inhemtande af underskrifternas antal, må blifva satt i stånd att nårmare beståmma sig; och torde, sedan anteckningen, som skyndsamt bår verkstållas, egt rum, anteckningslistorna, innehållande deras namn, karakter och vistelseort, hvilka vilja deltaga i riksdagsmanna-omkostnaden, till undertecknad öfversändas, hvarester de herrar bröder, som om listornas utfårdande dragit försors, skola om de för denna vigtiga angelågenhet sig interesserandes antal blifva underrättade. Måhånda, att denna uppmaning blir såsom en ropandes röst i öknen; jag har imellertid då gjort hvad jag ansett det vara min pligt att göra, och dermed år jag tillfredsstålld. Warberg den I5:de April 1850. E. Petersson, komminister v. pastor. — —t