—27—— Bref från Ämerika af Julius Fröbel. Newyork, d. 4 Mars 1850. Innan jag börjar beråtta om andra förhållanden, vill jag nårmare redogöra för något, som jag redan vidrört i mina förra bref. Tidningarne hårstådes, har jag yttrat, innehålla stundom artiklar af fullkomligt filosofisk hållning. Det gifves måhånda låsare, som finna detta osannolikt, och likvål har jag i Newyorkertidningarne redan låst uppsatser, hvilkas innehåll tillochmed tyska tidningsredaktioner skulle funnit alltför spekulativt. Så innehåll tidningen -Tribune-för kort tid sedan en utförlig kritik af en interessant bok, -Moralism and Chrictiarity., en kritik, som framför allt annat förtjenar benåmnas spekulativ. Bokens författare år Henry James. Det skulle måhånda interessera dig att låra kånna det resultat, till hvilket han kommer, om du betånker, att filosofen år en Amerikanare. Det högsta hos menniskan år, enligt hans åsigt, sjelfbeståmmelsen, och denna kan hon hvarken finna i det naturliga lifvets, moralismens eller samhållslifvets sfer. Den sig sjelf beståmmande menniskan kallar han den gudomliga menniskan. Den gudomliga menniskan år, enligt denne amerikanske filosof — konstnåren, i ordet högre och religiosa betydelse, eller, såsom jag skulle vilja uttrycka mig, menniskan, som lefver i enlighet med idealet. Hade du våntat en sådan filosofi hos en Amerikanare och i en New vorkertidning? Äfven jag har först nyligen med förvåning erfarit, hvilken roll filosofien öfverhufvud hår spelar eller börjar spela. Enstaka sanningar sade nyligen samma tidning, hafva aldrig utöfvat något stort inflytande på menniskorna. Systemer, sanna eller falska, regera verlden. För att utöfva någon verkan, måste idgerna hafva den kraft de erhålla genom förening sinsemellan. Öfverallt i undervisningsanstalterna förekommer filosofien såsom läroämne. så fick jag nyligen se programmet till en vuppfostringsanstalt för slickor-, och i detta program var åfven fråga om undervisning i Naturaland Intellectual Philoso phy, hvilken, såsom det der hette, skulle ställa de unga damerna på samma bildningsgrad som deras bröder vid de högsta kollegierna och universiteterna innehafya. , Likaledes föll mig nyligen i hånderna en årsberåttelse öfver universitetet i Wisconsin, af hvilken jag erfor, att förste professorn lår uti ethik och politik, samt den andre uti logik, rhetorik och mental philosophy. Den utomordentliga utstråckning, bokhandeln hår erhållit, skall säkerligen öfverraska dig lika mycket, som den filosofiska rigtning, hvilken hår så småningom utvecklar sig. Den tyska befolkningen i Förenta Staterna haringen del i åran af denna företeelse, ty den köper, med få undantag, hvarken tyska eller engelska böcker, under det att afsåttningen bland Anglo-Amerikanarne af många såvål tyska som engelska litteraturens arbeten år nåstan otrolig. Hales Förenta, Staternas historia (History of the United States), en populårt skrifven bok, ungefår så stor som Schillers -historia om trettioåriga kriget, har upplefvat öfver 40 upplagor, och en upplaga år hår, så