Article Image
A Tsss—k—k—— Folkskoleväsendet i konungariket Sachsen. (Utdrag ur ett bref från en resande landsman). Folkskolorna åro som blommorna på marken, barn af den torfva, på hvilken de våxa. I bördigare, rikare trakter åro de båttre; mindre fruktbara eller ofruktbara såmre. Bland alla tyska stater har Sachsen den starkaste befolkning, 10—15,000 menniskor på qvadratmilen, i bygden mellan Zittau och Chemnitz; i de östliga delarne af Erzgebirge visserligen ett mindre, dock tillråckligt antal af innevånare, för att i allmånhet förtjena namnet af ett rikt befolkadt land. Talrika skolor föra allmån skolbildning ned i de lågsta kojor, såvål i den rikt, som i den mera glest befolkade delen af konungariket. Vi intråda i en by i den tåtast befolkade bygden omkring Zittau. Det år ingen af de våfvarebyar (Webendörfer), som råkna ånda till 6,800 innevånare. Den har dock I, 900 innevånare, fördelade på ett riddargods, 8 bondgårdar och 300, dels med, dels utan jord försedda privatboningar. Dessas innevånare kallas husmån (Håusler) och försörja sig ån med trådgårdsskötsel (sådane personer gifvas hår 30), ån med landtbruk, ån med att våfva och sbinna, eller något annat handarbete, eller också förtjena de sig sitt uppehålle som vanliga daglönare. Det herrskar numera djupt armod i de flesta af dessa boningar; för 10— 20 år sedan, innan Amerika och Ryssland blefvo tillslutna lånder för Sachsens fabriksvaror, rådde der dock allmån vålmåga. Skolan ligger vid kyrkan, ett pråktigt hus med 2:ne ljusa och rymliga skolsalar samt boningsrum för skolmåstaren, som också år byns klockare. Det år ett utmårkande drag sör konungariket Sachsen, att skolhusen i allmånhet åro båttre, ån i Preussen; de nya nåstan praktfulla, men redan de gamla rymligare, trefligare, ån i förstbemälta rike. Skolunsdomen, in summa 400 barn, äro fördelade i 5 klasser, gossar och flickor om hvarandra. Man har ej hår så, som i Preussen i allmånhet, och öfverallt i brödraförsamlingarnes skolor, ansett nådigt att vika från naturens föreskrift, som i samma familj låter de båda könen födas och uppsödas blandade om hvarandra, utan man låter de af lika ålder eller framsteg af båda slågtena vara tillsammans i en klass. Tvenne klasser låsa på en gång under de båda lårarnes ledning, hvar och en klass i sin sal. Den I—II kl. mellan 7—10 f. m. Den V:te 10—12 f. m. då den ena låraren år fri; samt den IIIIVp. I-4 e. m. Barnen bekomma genom denna inråttning visserligen mera ledighet; men hemlexor och behofvet af att bitråda föräldrarne i deras arbete gör anordningen dock mera gagnande, ån skadlig. Skollårarne måste vara vana vid besök, ty når vi intråda i skolan, hålsas vi af barnen i kor: -Var vålkommen till oss unga! Barnen räknade efter Pestalozziska metoden och låste (hår som ösverallt i Preussen) efter Lautirmetoden. De låsa förträffligt innantill, kunna många psalmer och psalmverser utantill, skrifva passabelt och sjunga rått oklanderligt. Någon landskatekes finnes icke, TT

18 april 1850, sida 1

Thumbnail