Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 april 1850, sida 1

333 — ——— — nen öppna och noga gifva akt på trådarne i den våf, till hvilken diplomatiken består varpen och armf6erna inslaget, på det att icke budskapet om ett förnyande af den heliga alliansen och Ryssarnes inryckande i Preussen, Posen och Schlesien må komma öfver de klentrogne och okunnige som en tjuf om natten. Preussen har erhållit 39 och Bayern 22 millioner thaler till jernvågsbyggnader och krigsrustningar; Österrikes och Rysslands stora arm6er stå beredde att handla vid minsta vink; Sachsen har inemot fördubblat sin hår, och Hannover, Wärtemberg och de öfriga små tyska staterna hålla likaledes hela sin krigskontingent och deröfver under vapen. Iysklands regeringar oktroyera efter godtycke, utan att finna det ringaste motstånd, och likfullt gripa de med rofgiriga hånder i folkets fickor för att kunna Tå ånnu större hårmassor på benen. Naturligtvis frågar något hvar hvem alla dessa krigsrustningar, alla dessa krastanstrångningar gålla? Regeringarne skynda att på dessa frågor gilva allehanda svar. Hafven J icke, heter det, i våra noter låst om den tvedrågt, som råder mellan Preussen och några småstater å ena och Bayern, Hannover, Wirtemberg, Sachsen och Österrike å andra sidan? Kunnen J ej förutse kampen mellan Frankfurt och Erfurt? Hafva vi icke demokraterne att hålla i tygeln, och de srän Breslau och Magdeburg sig utbredande upproren att dämpa?Men så vackert allt det der låter, så otillfredsstållande, så utan all öfverensståmmelse med regeringarnes hitintills ådagalagda vårf år det i sjelfva verket. Det enda tillfredsstållande svar på sina frågor kan man erhålla, om man konsequent utgår från den synpunkt, att samtlige kabinetterna handla efter en gemensam, öfverenskommen plan, som går ut på att ånyo hjelpa den aristokratisktbyråkratiska absolutismen på benen och öfverallt inom grånsorna af Europas fasta land med rötterna upprycka den dem ståndigt oroande, ståndigt hotande demokratien. För att genomdrifva denna stora utrotningsoch restaurationsplan har ett nytt, allmånt korståg mot -barbarerne i Vestern blifvit föranstaltadt. Frankrike år starkt och måktigt nog att, om det år enigt och förberedt på striden, segerrikt bestå en kamp med Österns horder. För att det skall kunna underkufvas, måste det störtas i ett borgerligt krig och dfverrumplas. Att åstadkomma det inbördes kriget blir diplomaternes ensak; att utföra öfverrumplings-planen blir ett vårf, som armåerna och diplomaterne gemensamt hafva att verkstålla. Vi vilja för denna gången lemna å sido de ståmplingar, som åro å bane för att hetsa Fransmånnen till en blodig kamp emot hvarandra, och endast något nårmare taga i skårskådande de stora anstalter, som tråffas för att helt plötsligt och oförberedt öfversalla Frankrike. Rhen och Alperna bilda under ett krig mot Frankrike en naturlig operationsbasis. Derifrän mäste rörelserna taga sin början, och der måB33 —— äcr— DDD . 3 2 FET TI NM I 111