Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1850, sida 1

D Ytterligare hafva prIivatbankerna, såsom kolumnen för råntebårande obligationer visar, under samma tid, afhåndt sig såkerheter, uppgående till ett belopp af .......... 2097,843, genom hvilken realisation endera riksmynt eller privatbankssedlar, som 3 förevarande afseende år lika betydande, ingått. Förstårkningen af riksmyntsbehållningens totalsumma, sedan den 31:ste Dec. 1847, utgör, på ofvanförde sått beräknad, sammanlagdt ... I. .1.1. bko rdr 2,473, 858. Det år tydligt att härtill måste tillåggas den redan anförde summan, om man vill bestämma med huru stort belopp af riksmynt privatbankernas vexlingskassor blifvit under de sednaste tvenne åren minskad, och verkstålles detta, så erhålles för denna minskning en totalsumma af ....... bko rdr 3,902, 313, eller till och med betydligt mer, ån hvad alla bankerna den 31:ste Dec. 1849 tillsammanstaget hade af riksmynt öfrigt. Att privatbankerna bemödat sig om, att under tiden qvarhålla riksmyntet uti sina vexlingskassor, utan att detta lyckats dem, visa de verkstållda upplåningarna och realiserandet af en del af bankernas innehafvande råntebärande obligationer. Slutsatsen håraf mäste blifva den: att en stark export af rikets stånders banks silfver medför, under nuvarande privatbankssystem, i sin fortgång, samt förr eller sednare, för privatbankerna en uttagning, af riksmynt, hvilken låtteligen kan blifva för deras bestånd vådlig. Privatbankerna öka de i landet omlöpande myntrepresentativernas summa blott med så stor del af deras verkligen utelöpande sedelstock, som ej motsvaras af deras ågande riksmyntsbehållning. För att kunna ådagalågga med huru mycket privathankerna, sedan 1847 ärs slut, hafva åkat rörelsemedlet i landet, samt för att visa i hvad proportion detta skett, äfvensom de sluktuationer, hvilka deri egt rum, söljer hår för hvarje qvartal, en uppgift på den del af deras sedelstock, hvilken ej motsvarats af innehafvande riksmynt, utan varit baserad på grundfondsoch kreditivsåkerheterna. Beloppen voro: den 31:ste Dec. 1847 bko rdr 5,603,117. 3l:ste Mars 18489 6,858,067. 30:de Juni 6, 336,542. 30:de Sept. 1,213,507. 3l:ste Dec. 6,377, 107. 31:ste Mars 1849 1,389, 118. 30:de Juni 6, 472, 237. 30:de Sept. -7,499,505. gal:ste Dec. G6, 789, 290. Den alternerande minskningen och ökningen år påfallande under denna talfdljd; de hårleda sig till en del derifrån, att bankerna för kreditivens uppgörande eller inbetalning och förnyande hafva olika terminer, t. ex. den 30:de Juni, den 31:ste Dec. o. s. v. Det, som vid dessa tider blifvit å kreditiven inbetaldt, uttages återigen, såsom råkenskaperna visa, snart derester, och nåstan regelmässigt, så att summorna för de påföljande qvartalen, den 31:ste Mars och 30:de Sept., utan undantag och betydligt öfverstiga de nåstföregående qvartalens. En fortgående och regelmåsLigt tilltagande förökning af den del af privatbankernas sedelstock, hvilken ej motsvaras af riksmynt, år hårvid synbar, man må jemföra hvilken motsvarande dag under de passerade: åren som helst. Sålunda har beloppet för den 31:ste Mars 1848 . . bko rdr 6,858,067, vuxit den 31:ste Mars 1849 154) ........... 1,389, 118; åtvensom beloppet för den 30:de Sept. 1848.. 7,213,507, tilltagit så, att det Å de samma dag 1849. 1,499, 505. Skillnaden emellan seriens bäågge åndpunkter, eller emellan summorna för den 31:ste Dec. 1847 och för den 31:ste December 1849, år ............. bko rdr I, 186, 173. Det vill såga: oaktadt att privatbankernas verkligen bland allmånheten utelspande sedelstock har, såsom vi redan i det söregående angifvit, blifvit under de tvenne år, som silfverexporten fortgått, minskad med bko rdr 213, 284, har likvål den del deraf, för hvilken privatHanlorna aji UMUMahaHAa HA AAAA M-n1323